Nyheter

Januari är nu för tiden den månad då många av oss har tomt i plånboken och matförråden. Butikerna gör reklam för falukorv och billiga rotsaker. Men så har det inte alltid varit. Fram till den mer moderna lagringen av grödor och livsmedel vad det snarare försommaren som var den mest kritiska perioden.

Inför julen fylls köken av söta lukter och doftande kryddor från våra julbak. Men förutom vilken smaksättning du använder dig av spelar även mjölet roll för hur slutresultatet blir. Att använda kulturspannmål i julbaket förhöjer smaken på brödet och kakorna och har dessutom högt näringsinnehåll.

I Vänern finns en fisk som heter siklöja. Den fiskas mellan den 17 oktober till den 17 december för sitt orangea guld, Vänerlöjrom. Nu har produkten Vänerlöjrom fått EU-beteckningen skyddad ursprungsbeteckning (SUB).

Det värmländska skrädmjölet görs på havrekärnor som rostas och mals enligt gamla traditioner. Nu har det fått kvalitetsstämpeln Skyddad Geografisk Beteckning av EU.

Sommaren står för dörren. Ute doftar det av solvarma vindar, blomstrande blommor, nyklippt gräs och grillad mat. Och när det gäller just grillning är det förutom just typen av grill som ska användas även fråga om tycke och smak när det kommer till vilka råvaror som ska läggas på den. Vilka råvaror väljer du?

Den andra lördagen i april firas surdegens dag. I dessa rådande tider med covid-19 spenderar många av oss helgerna på nya, annorlunda sätt. Varför inte då ta tillfället i akt att göra helgen mer bubblig med en surdeg?

Påskens mat påminner om en lättare variant av julbordet. Maten som vi äter har olika betydelse och den saliga mixen av traditioner och matkultur har utvecklats under åren. Däremot saknas riktigt gamla påskrätter.

De flesta associerar en semla med mjuka vetebullar, lättvispad grädde, mandelmassa och ett fint puder av florsocker. Men den traditionella semlan har fått konkurrens. Det råder idag inflation i att kalla bakverk för semlor. Heter dessa bakverk verkligen semlor och var kommer de i själva verket ifrån?

Vi har alla våra egna jultraditioner som utvecklas utifrån vår bakgrund, relationer och samhället runtomkring oss. Även julbordets innehåll förändras ständigt med små justeringar varje år. Hur ser det traditionella julbordet egentligen ut idag och hur kommer det se ut i framtiden?

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet och en del tycker att gratängen förtjänar en hedersplats. Den krämiga potatis- och ansjovisgratängen fyller en självklar plats bland klassiker som julskinka, sill, köttbullar och prinskorv. Men var kommer Janssons frestelse ifrån egentligen?

Kalix Löjrom blev för tio år sedan Sveriges första svenska livsmedel att skyddas enligt EU:s ursprungsmärkning Skyddad ursprungsbeteckning (SUB). Det är den starkaste skyddsgraden som går att få. Den specifika löjromen firas särskilt i Kalix och dessutom satsar Kalix kommun på att utveckla regionen och destinationen utifrån den skyddade beteckningen.

Maten är i fokus! Hur ska vi klara av att försörja alla människor på jorden i framtiden? Pandemin har fått människor att bunkra mat. Tankar kring mat och självförsörjningsgrad har säker dykt upp hos många det senaste halvåret. Resursen mat är en het potatis. Från politiskt håll läggs stor fokus på Livsmedelsstrategin och hur en hållbar matproduktion ska öka i Sverige. Detta går förstås att göra på många sätt.