Vad är egentligen en semla?
De flesta associerar en semla med mjuka vetebullar, lättvispad grädde, mandelmassa och ett fint puder av florsocker. Men den traditionella semlan har fått konkurrens. Det råder idag inflation i att kalla bakverk för semlor. Heter dessa bakverk verkligen semlor och var kommer de i själva verket ifrån?
En semla är egentligen en fastlagsbulle och är en gammal tradition. Som det hörs på namnet så har den sitt ursprung i fastan, det vill säga från den tiden när Sverige var ett katolskt land. Fastan avskaffades i samband med reformationen, men ur denna tradition hade fastlagan hunnit bli ett uppskattat firande bland befolkningen. Fastlagan är frosseriet och festen innan fastan. Folket passade på att hänge sig åt att äta och dricka gott. De tre dagarna innan fastan heter fläsksöndagen, blå måndag eller bullamåndag och pannkaketisdag som senare blev fettisdagen. Semlorna tillhörde frossandet under fastlagan.
En tysk förebild
Semlans förebild är hetväggen från Tyskland. Det är en bakad bulle fylld med mandelmassa. Hetväggen började ätas i städerna och bland de mer välbärgade under slutet av 1700-talet. Vanligen kryddades bullarna med kummin och serverades i en skål med varm mjölk.
Från mitten av 1800-talet bytte hetväggen namn till fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. Först efter första världskriget blev vispad grädde vanlig i den.
Traditionell semla och moderna tappningar
I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor. Den klassiska semlan är gjord på vitt mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker.
Semlan har utvecklats och förändrats över tiden. Det är ett bakverk som varje år får stor uppmärksamhet av innovativa bagare som ständigt förnyar den klassiska semlan. Det har nästan blivit en norm att hitta på nya semlor sedan semmelwrappen gjorde entré 2015. Efter det har vi sett allt från chokladsemlor, hallonsemlor, prinsessemlan till en av årets nyheter: baklavasemlan.
Men om det är okej att kalla dessa nytappningar för semlor – ja det får var och en avgöra. Oavsett så är semlan här för att stanna.
Semmelkuriosa
Visste ni att 1952 var det jordbruksnämnden som avgjorde när semlor fick säljas och hur mycket de fick kosta. Bagarna började dock sälja semlor redan efter julen varvid polisen rapporterade tillverkarna och de fick böter. Skånes konditorier tyckte då att det var ett rimligt krav att släppa semlan fri men jordbruksnämnden ville inte detta.
