Förr började man äta julmat först på julafton. Under 1900-talet tidigarelades restaurangernas julbord successivt, till dagens extrem där det dukas upp redan i november. Folk ställer numera fram tomtar och granar många veckor före jul – och butikerna måste förstås sälja pyntet ännu tidigare. När julen väl infaller är många så trötta på Stilla natt och rödkål att de inte står pall till Tjugondedag Knut utan kastar ut allt till nyår.
Nu har det bästa mathantverket 2016 utsetts. Efter ett gediget juryarbete, där över 400 produkter bedömdes i sammanlagt 40 klasser, prisades vinnarna i Umeå den 8 oktober. Medaljregnet spreds över hela landet.
Proteinskiftet sker här och nu. Konsumtionen av framför allt rött kött väntas minska framöver. Men utvecklingen behöver inte vara negativ för de svenska köttproducenterna, menar flera branschföreträdare.
Lagom till sommarens ljumma grillkvällar finns nu sammanställda fakta om mervärden hos svenskt kött. Det kan göra det lättare att välja mer hållbara alternativ i köttdisken. Med mervärden menas de höga kraven på djurskydd, djurhälsa och smittskydd som skiljer Sverige från många andra länder. Andra mervärden är lägre klimatpåverkan och främjandet av ett rikt odlingslandskap med biologisk mångfald.
Klimatförändringarna kommer på sikt ge en förlängd odlingssäsong i Sverige. Samtidigt ökar riskerna – för torka och nya sorters skadedjur. Svenska matproducenter måste anpassa sig redan nu, menar meteorolog Pär Holmgren.
Länsstyrelsen har tagit fram en ny rapport Platsens smaker som beskriver de specifika förutsättningar som har format länets mattraditioner och kulinariska arv.
