Nyheter

Inför julen fylls köken av söta lukter och doftande kryddor från våra julbak. Men förutom vilken smaksättning du använder dig av spelar även mjölet roll för hur slutresultatet blir. Att använda kulturspannmål i julbaket förhöjer smaken på brödet och kakorna och har dessutom högt näringsinnehåll.

Kryddorna från julmaten och julbaket går igen i våra drycker under den stundande högtiden. Men vad har vi egentligen för dryckestraditioner i Sverige och var kommer våra smaksättningar ifrån? Nadja Karlsson, dryckesexpert på Spritmuseum i Stockholm, tar med oss på en julresa i dryckens tecken.

I Vänern finns en fisk som heter siklöja. Den fiskas mellan den 17 oktober till den 17 december för sitt orangea guld, Vänerlöjrom. Nu har produkten Vänerlöjrom fått EU-beteckningen skyddad ursprungsbeteckning (SUB).

Det värmländska skrädmjölet görs på havrekärnor som rostas och mals enligt gamla traditioner. Nu har det fått kvalitetsstämpeln Skyddad Geografisk Beteckning av EU.

Sommaren står för dörren. Ute doftar det av solvarma vindar, blomstrande blommor, nyklippt gräs och grillad mat. Och när det gäller just grillning är det förutom just typen av grill som ska användas även fråga om tycke och smak när det kommer till vilka råvaror som ska läggas på den. Vilka råvaror väljer du?

Den andra lördagen i april firas surdegens dag. I dessa rådande tider med covid-19 spenderar många av oss helgerna på nya, annorlunda sätt. Varför inte då ta tillfället i akt att göra helgen mer bubblig med en surdeg?

Påskens mat påminner om en lättare variant av julbordet. Maten som vi äter har olika betydelse och den saliga mixen av traditioner och matkultur har utvecklats under åren. Däremot saknas riktigt gamla påskrätter.

De flesta associerar en semla med mjuka vetebullar, lättvispad grädde, mandelmassa och ett fint puder av florsocker. Men den traditionella semlan har fått konkurrens. Det råder idag inflation i att kalla bakverk för semlor. Heter dessa bakverk verkligen semlor och var kommer de i själva verket ifrån?