Restaurangguiden White Guide lanserar Sveriges första rikstäckande mat- och dryckeskalender i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF). Den digitala kalendern gör det enklare att hitta fram till Sveriges småskaliga mat- och dryckeshantverkare på landsbygden.

Vad har Kalix löjrom, Wrångebäcksost och Skedvi Bröd gemensamt? Jo, de är några av de produkter i Sverige som fått en mycket eftertraktad skyddad EU-beteckning. En sådan som till exempel champagne från distriktet Champagne i Frankrike har. Men vad är en skyddad EU-beteckning egentligen? Och vad har den för betydelse för producenterna, för landsbygdsutveckling och för oss konsumenter? Lyssna på senaste avsnittet av Podden Landet som handlar om just detta.

Att maten är svenskproducerad är en av de viktigaste faktorerna vid valet av mat och dryck i butik, enligt en färsk attitydundersökning som genomförts av Demoskop på uppdrag av Svenskmärkning AB. Fyra av tio (42%) äter mer svenskt idag jämfört med för fem år sedan. Ägg, mjölk, fågel, potatis, nötkött och fläskkött är de varor som konsumenter i Sverige tycker är viktigast att köpa av svenskt ursprung.

Intresset för mat, dryck och måltidsupplevelser är stort bland de resenärer som vill resa till Sverige. Hela 81 procent av världens internationella resenärer vill ta del av det inhemska köket under sin resa, enligt en sammanställning av resetrender som Visit Sweden gjort för 2024.

Hushållningssällskapet Västra, Jönköping och Gotland ser att svenskt jordbruk både långsiktigt och storskaligt skulle kunna möta konsumenternas ökande efterfrågan av vegetabiliska grödor. Genom projektet Traditionella men okonventionella grödor har de gjort en insats för att öka odling, förädling och konsumtion av nya och gamla baljväxter och spannmålssorter.

Hållbara Maritima Mattraditioner i Kvarken har gjort en insats för att hålla kunskapen om de lokala fisketraditionerna vid liv. Intervjuer med bland annat lokala fiskare har resulterat i tre kortfilmer som visar fiskens väg till tallriken och en receptbok med lokal förankring.

Filmjölk ofta förkortat till fil är en trögflytande kulturmjölk med stark förankring i den svenska matkulturen. Filmjölken har för generationer haft en självklar plats på frukostbordet.

Semlan är ett svenskt bakverk med långa anor. Den är populär i hela landet och finns i många olika varianter. Efter första och andra världskriget blev semlan populär i sin nuvarande form. Semlan är ett bakverk som består av en slät bulle fylld med mandelmassa och grädde. Idag finns det många olika varianter på semlor, men originalet är fortfarande den mest populära.

”Jämtarna är oerhört bortskämda med en fantastisk natur. Oavsett var i länet de bor har de nära till skogen, vattnet eller fjället” konstateras det i boken Det goda livet i Jämtland och Härjedalen. Få rätter åskådliggör den närheten lika bra som en höstgryta på älgstek med murklor till.

Ett värmländskt samarbetsprojekt med utgångspunkt i lokala råvaror har resulterat inte bara i två nya unika menyer, utan också en podcast om mat i kulturhistoriska miljöer.

En surströmmingsklämma avnjuts kanske allra bäst i samband med surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti. Klämman av tunnbröd innehåller, utöver själva fisken, kokt potatis, rödlök och smör. Västerbottenost och gräddfil är också vanligt förekommande.

Knäck är en karamell som består av lika mängder sirap, socker och grädde. Knäck har kokats sedan 1800-talet och har blivit ett av våra mest populära julgodis. I dag är knäck ett självklart inslag på de svenska gotteborden runt jul.