Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Baljväxter och kulturspannmål till framtidens konsumenter

Växande Quinoa mot blå himmel. Projektledare Marie Hanson.

Quinoa tillsammans med sötlupin, åkerböna, vit emmer och spelt kan odlas och ätas mycket mer i Sverige. Marie Hanson, projektledare på Hushållningssällskapen.

Kategori

Spannmål

Projekt

Framtidens grödor - Traditionella men okonventionella grödor till framtidens konsumenter

Hushållningssällskapet Västra, Jönköping och Gotland ser att svenskt jordbruk både långsiktigt och storskaligt skulle kunna möta konsumenternas ökande efterfrågan av vegetabiliska grödor. Genom projektet Traditionella men okonventionella grödor har de gjort en insats för att öka odling, förädling och konsumtion av nya och gamla baljväxter och spannmålssorter.

Till de framtidens grödor som Hushållningssällskapen anser skulle kunna odlas och ätas mycket mer av i Sverige hör lins, quinoa, sötlupin, åkerböna, vit emmer och spelt. Dessa grödor ger gröna proteiner och kan bli ett inhemskt alternativ till tex importerat ris eller sojabönor.

– Grödorna har flera fördelar eftersom en större mångfald av svenska grödor ger ett robustare jordbruk och kan bidra till en större självförsörjningsgrad, säger Marie Hanson, projektledare på Hushållningssällskapet Västra.

Baljväxter och kulturspannmål är näringsrika och utgör en god proteinkälla. När de odlas bidrar de också till en större biologisk mångfald i odlingslandskapet och till att pollinatörer gynnas. Odlarna kan ha en mer varierad växtföljd vilket också är gynnsamt på många sätt.

Konsumenterna spelar en viktig roll i utvecklingen mot mer odling av baljväxter och kulturspannmål, menar Marie Hanson:

– När vi konsumenter efterfrågar dessa grödor kommer det att odlas mer av dem – det är ett lätt sätt att göra en trevlig skillnad.

Resultaten från projektet tas tillvara

En sammanställning över grödorna finns tillgängligt i häftet Framtidens grödor. Här finns beskrivningar om odlingsmetoder, växtens behov och näringsinnehåll och dess förutsättningar för att öka sin marknadsandel till svenska konsumenter.

Projektet har provodlat grödor och genomfört seminarier och fältvandringar för att visa upp några av de grödor som varit mest intressanta. Filmer från fältvandringarna och recept som utarbetats av Cecilia Corin på Hushållningssällskapet Västra om hur du kan tillaga några av grödorna, finns också publicerade på Hushållningssällskapens webbplats.

Marie Hanson gläds över att det finns andra projekt med samma målsättning som detta:

– Efter projektets slut arbetar bland annat projekten ”ROLIS - Robust Livsmedelsförsörjning genom Samverkan, förädling och cirkulära flöden” och ”Lokal produktion och förädling av frysta grönskördade bönor” i samma syfte som projekt Traditionella grödor till framtidens konsumenter. Så fortsättning följer!

Fakta om projektet

Namn: Framtidens grödor - Traditionella men okonventionella grödor till framtidens konsumenter

Projektägare: Hushållningssällskapets förbund. Projektet är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen Västra, Gotland och Jönköping.

Kontakt: Marie Hanson, projektledare, marie.hanson@hushallningssallskapet.se

Beskrivning: Hushållningssällskapet Västra, Jönköping och Gotland ser att svenskt jordbruk både långsiktigt och storskaligt kan producera mer vegetabiliska grödor. På så sätt skulle konsumenternas ökande efterfrågan kunna mötas samtidigt som Sverige blir mer självförsörjande. Projektet har haft fokus på att hitta möjligheter till odling och förädling av ”nya” grödor för humankonsumtion, med slutgiltigt syfte att öka konkurrenskraften och lönsamheten i det svenska jordbruket.

Finansiering: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Kort om baljväxter och kulturspannmål

Baljväxter är smarta växter som både kan fixera kväve från luften och som valt att skydda sina frön i avlånga kapslar eller som namnet anspelar på ”baljor”. Dessa väl skyddade och näringsrika frön har varit föda för oss människor ända sedan vi, för ca 10 000 år sedan, började bruka jorden. Baljväxter innehåller långsamma kolhydrater och fiber som ger bra mättnadskänsla. De innehåller även mycket protein, mineraler som t ex järn, zink, kalium och magnesium och vitaminer som t ex folat/folsyra. De flesta har låg fetthalt och det fett som ingår är främst omättat och fleromättat. Med bra livsmedelsprocesser, t ex fermentering och rätt tillagning, kan mineralämnena bli mer lättillgängliga för kroppen och så kallade antinutrienter kan oskadliggöras.

 

Kulturspannmål är äldre spannmålssorter som har ett historiskt ursprung till ett lokalt område. De gamla spannmålssorterna har överlevt tack vare entusiaster som fortsatt att odla i liten skala. Den genetiska diversiteten är högre än hos moderna sorter och kan även kännetecknas med ett högre och tunnare strå, mer omfattande rotsystem och ett kraftigt växtsätt. Jämfört med nya sorter är avkastningen lägre men näringsinnehållet oftast högre per kg torrsubstans. Kulturspannmålets innehåll av protein, mineralämnen, vitaminer och antioxidanter (främst karotenoiden lutein) är ofta högre än i mer förädlade sorter. De flesta av de gamla sorterna har mera smaker än de sorter vi odlar idag. Fullkornsprodukter har vanligen mer uttalad smak än siktat mjöl.

Uppdaterad