I samarbete med etablerade kockar, matproducenter, restauranger och caféer har projektet Lappland a culinary region arbetat för att stärka utvecklingen av måltidsupplevelser i regionen. Fokus har legat på kunskapshöjande insatser, matproducenternas produktutveckling och de lokala råvarorna.

För att råda bot på att bristen av kunskap om den historiska användningen av frukt till alkoholfermenterade drycker har Svenska Ciderfrämjandet genomfört en studie. Arbetet resulterade i en sammanställning som visar att svenskarna både drack och tillverkade cider från 1200-talet fram till 1700-talet. Det har däremot inte gått att hitta bevis för cidertillverkning under 1700-1800-talen.

Projektet Svenska Drycker initierades av Svenska Dryckesakademien, bildad 2015, som ett sätt att ta avstamp såväl för akademiens egen del som för dryckeslandet Sverige i stort. Ett intensivt faktainsamlande skedde genom studier i arkiv och bibliotek och av samhället där utanför.

Ingen i branschen trodde det var möjligt, men grundarna av Brännland Iscider i Västerbotten gav sig inte. Projektet för storskalig äppelodling i norra Sverige har som ambition att omkullkasta den rådande tesen om vad som går och inte går att odla i norr. Med målet att bli självförsörjande på lokala äpplen har man planterat 12 000 äppelträd i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland med äppelsorter som ska klara en kort säsong, vara köldtåliga och ha en bra lagringskapacitet.

Ett värmländskt samarbetsprojekt med utgångspunkt i lokala råvaror ska utveckla besöksnäringen genom att utveckla måltidsturism. Två menyer, med lokala råvaror som följer platsernas historia, skapades i ett samarbete mellan ett stort antal aktörer. Inom projektet gjordes också en podcast om mat i kulturhistoriska miljöer.

Varje år odlas cirka 500 000 ton matpotatis i Sverige och potatisen har haft en självklar plats i vår matkultur genom århundraden. Projektet Potatis i tiden har sammanställt potatisens historia och många av de sorter som odlas i Sverige. Informationen finns tillgänglig på webbplatsen potatis i tiden.

Projektet pilgrimsmat har arbetat för att skapa matupplevelser med rötter i medeltiden längs de pilgrimsleder som leder till Vadstena. Resultatet är att utrotningshotade grödor nu odlas på nytt och blir till pilgrimsmat på caféer, bagerier, bryggerier, pensionat och finkrogar längs lederna. Och så har projektet gett Sveriges äldsta päronträd nytt liv. Det är en solskenshistoria i sig.

Det går att odla saffran i Sverige, men arbetet med att skörda krokusblommorna för hand har inte varit kostnadseffektivt. Genom ett innovationsprojekt har en robot tagits fram som nu gör det möjligt att producera saffran i större skala.

Juicer och andra drycker av frukt och bär blir allt mer populärt. För att underlätta för lokala och småskaliga odlare i Sverige utvecklas nu teknisk utrustning för effektiv vidareförädling av frukt och bär. Projektet pågår fram till 2025.

Vi bör odla mer av det vi själva äter och ta till vara på det svenska kulturarvet. Det menar företaget och nätverket Nordisk Råvara vars ambition är att minska livsmedelsimporten och öka den inhemska odlingen. Genom innovationsstöd från EIP-Agri har man bland annat kunnat ta fram en vegansk formbar färs, helt tillverkad av svenskodlade grödor.

För att synliggöra, tillvarata och utveckla traditionell kunskap och traditioner kopplade till underutnyttjade fiskarter har Kålrotsakademien genomfört projektet Bortglömda fiskar . På fem olika platser i Sverige har yrkesfiskare, kockar och representanter från länsstyrelser tillsammans skapat imponerande och överraskande måltider av råvaran som finns i de lokala fiskevattnen.

Porsöl, palsternacka och persilja är namnet på ett projekt som samlar kunskaper från upptäckter vid utgrävningar på 200 platser runt om i Sverige. Vad odlades i köksträdgården, när introducerades grödorna i Sverige och hur har olika grödor använts under 1000 år? Svar på dessa frågor kan projektet som drivs av Statens historiska museum bidra med.