Sammanställning av svensk ciderhistoria

Utgångspunkten för projektet var att kunskapsläget om cider och den historiska användningen av frukt till alkoholfermenterade drycker i Sverige är bristfällig och det saknas i stort sett nedteckningar om tillvägagångssätt. Detta är ett gemensamt dilemma för de flesta av allmogens livsmedelsförädlingsmetoder, såsom ölbryggning, ystning och mältning mm.

Med större kunskap kring den svenska ciderhistorien ökar konkurrenskraften för svenska mat- och dryckesproducenter samt besöksnäringen genom att stärka svensk mat- och dryckeskultur. Som en brygga mellan då och nu, skapar ciderhistorien intresse och förståelse att bygga vidare på gammal kunskap, både inom traditionella och innovativa tillverkningsmetoder men inte minst för varumärkesbyggande genom storytelling.

Med mer kunskap hoppas projektet kunna underlätta för annan forskning inom traditionell mat- och dryckeskultur.

Bevis för historisk cidertillverkning

Från att ha varit en vit fläck på kartan, ett i stort sett obeforskat område, vet vi nu att svenskarna både drack och tillverkade cider från ca 1200-talet fram till 1700-talet.

Arkeologiska spår av äpple finns ändå från stenålder fram till medeltid, men ingen vet vad som gjorts av frukten. Det är först i de skriftliga källorna från 1200-talet och framåt som cider omnämns, både i kokböcker, oeconomier och trädgårdshandböcker. Cidermakningen verkar minska under andra halvan av 1600-talet, för att vara helt bortglömd i mitten av 1700-talet.