Långkål görs av grönkål som kokas i buljong eller i spadet efter den kokta julskinkan. Det är grönkålens långa blad som lett till namnet långkål. Grädde adderas till den kokta kålen och därefter kokas den krämig med ljus sirap eller socker som sötning. Långkålen är en halländsk specialitet som finns på julbord i framförallt södra Sverige. Långkål anses passa bra till kokt rimmad skinka.

Saffranspannkaka med salmbärssylt är en rätt med lång historia och som är specifik för Gotland. Grunden för rätten är risgrynsgröt som kryddats med både saffran och mandel, vilka båda var ovanliga ingredienser förr. Rätten avnjuts med en sylt av blåhallon, eller salmbär som man säger på Gotland, och grädde.

Råraka består av råriven potatis som man steker i smör till tunna plättar i en lagg eller ett stekjärn. I Sveriges nya landskapsrätter från 2010 står det att man just i Dalarna emellanåt blandar ”den rivna potatisen med ägg och mjöl”. Råraka nämns första gången i litteraturen 1919 i Svensk Allmogekost av Nils Keyland. Även han skriver att man kan blanda ut potatisen med ägg och mjöl och kallar rårakan även för rårevspannkaka.

Makrillsoppa grundar sig, som namnet röjer, på makrill. Makrill har fiskats i Bohuslän på Sveriges västkust i alla tider och är Bohusläns landskapsfisk. I Mormors mat i Bohuslän konstaterar Kjerstin Cullberg att makrill är en fisk som är ”starkt förknippad med den bohuslänska matkulturen” och vidare att man inte kan tala om fisk i Bohuslän ”utan att nämna fisksoppa. Det var väl från början det vanligaste sättet att anrätta fisk”.

Sjömansbiff nämns första gången i slutet på 1800-talet. Det är en rätt som huvudsakligen består av nötkött, potatis och lök som varvas i en gryta. Ingredienserna kokas samman i ugn i buljong och mörkt öl. Kryddningen kan variera men salt, peppar, timjan och lagerblad ska traditionellt finnas med.

Nävgröt görs på rostad och malen havre, så kallat skrädmjöl. Det är ett fullkornsmjöl som görs med vedeldad panna och stenkvarn. Rätten är känd i Sverige sedan 1500-talet och namnet kommer av att gröten var så torr att den sprack upp i klumpar som man tog med fingrarna och doppade i fläskflott.

Falukorv har tradition sedan 1600-talet i Sverige och nationella föreskrifter finns sedan 1973. Falukorv är en så kallad grovkorv som skivas i centimetertjocka skivor och steks som lunch- eller middagsrätt. I vissa delar av Sverige används skivad falukorv även som smörgåspålägg. Falukorv är skyddad i EU med beteckningen garanterad traditionell specialitet, GTS. 

Äggakaka är en traditionell skånsk rätt som hamnar mitt emellan tjockpannkaka och en omelett. Rätten görs på ägg, mjölk eller grädde och mjöl och tillagas i stekpanna. Till äggakaka serveras stekt fläsk.

Mälargös med pepparrot är en uppskattad kombination av smaker. Gösen med sitt vita och mjälla kött och pepparroten med sin starka smak fungerar mycket väl ihop. Gös finns i många vattendrag men Mälaren är det som främst förknippas med gös.

Matjessill från Klädesholmen/Matjesfiléer från Klädesholmen är sillfiléer som är konserverade tillsammans med kryddor. Kunskapen om hur denna sill ska beredas har byggts upp under flera generationer på ön Tjörn.

Den Skånska spettkakan är ett bakverk och räknas som en skånsk specialitet. Skånsk spettkaka har en skyddad geografisk beteckning inom EU. Det innebär att den måste tillverkas i Skåne för att få säljas med den beteckningen. Spettkakan är ihålig och konformad på grund av att den tillverkas på ett roterande trä- eller metallspett. Den är spröd men ändå fast i konsistensen och har en fin arom med lång eftersmak. Traditionen att baka spettkakor kom till den breda allmänheten i Skåne under 1800-talet.