Äggakaka är en traditionell skånsk rätt som hamnar mitt emellan tjockpannkaka och en omelett. Rätten görs på ägg, mjölk eller grädde och mjöl och tillagas i stekpanna. Till äggakaka serveras stekt fläsk.
Innehåll/ingredienser
Äggakaka innehåller ägg, vetemjöl, mjölk eller grädde, smör, salt och peppar och rimmat sidfläsk i skivor,
Tillagningsmetod och tillbehör
En smet blandas samman av ägg, mjölk eller grädde och mjöl, Denna kryddas med salt och peppar och vispas jämn. Därefter steker man skivor av rimmat sidfläsk. Fläsket läggs åt sidan och värmehålls för att ätas när äggakakan är klar. Smeten hälls ner i flottet från fläsket, ibland med en extra klick smör, i det varma stekjärnet och börjar gräddas. Med en stekspade skjuter man stelnad smet åt sidan i järnet, så att lös smet kan rinna ner och stelna och att kakan inte bränner fast i botten. När smeten börjar att stelna på ytan vänder man över kakan på ett grytlock eller en tallrik för att sedan låta den glida ner i stekjärnet igen. Här gräddas den som tidigare tills hela kakan har stelnat. Det förekommer också att man istället för att vända på äggakakan sätter in stekjärnet i ugn för att få ovansidan att stelna.
Vid servering läggs det stekta fläsket tillbaka ovanpå äggakakan. Till rätten äter man lingon.
Geografisk utbredning/koppling till platsen
På Skåneländska Gastronomiska Akademins hemsida kan man i en text om skånska profilprodukter läsa att ”skåningens välmåga” lyser igenom i rikedomen av äggrätter. Det står vidare att äggen var betydelsefulla både som mat, men även som säljobjekt. Produktionen av ägg var därför viktig för de mindre bemedlade. Men för de som hade det mera väl ställt spelade inte inkomsten från äggförsäljning någon större roll. ”Därför kunde man använda de dyrbara äggen till konsumtion och lyxkonsumtion i form av bland andra statussymbolen spettkaka och rätten äggakaka, som är några av de mest kända ägganrättningarna från Skåne”.
Historia kopplat till matkultur/ tradition
I Skånsk mat och skånska seder står att det förr ofta förekom att storbönder skickade sina döttrar till att tjänstgöra under någon borgfru på något av de många slotten i landskapet. Härifrån förde bonddöttrarna med sig ”förfinade vanor” som på så vis spred sig till de mera burgna hemmen. Men allt för exotiska varor var svåra att få tag på ”för de avsides boende bönderna” och i stället blev det de i ”hemmen förekommande varorna, smör, ägg och grädde” som kom till användning.
Under 1900-talet, när tillgången på ägg ökade, kom äggakakan att bli mer av vardagsmat. Eftersom den var relativt enkel att tillaga kallades den då emellanåt ”husmors räddning”.
Traditionen med äggakaka är fortfarande stark i Skåne och rätten serveras på de flesta gästgiverier. Här uppges den också vara en av de mest populära rätterna.
Samma rätt finns även i Danmark.
Lingonsylt, som idag ses som ett närmast obligatoriskt tillbehör till äggakaka, var förr desto ovanligare i Skåne. Vanligare var då att ha smörstekta äppelklyftor eller äppelmos till äggakakan.
