Traditionella julbordets ständiga förändring

Alla har vi ett förhållande till julen. Var och en har sina egna traditioner som utvecklats beroende av bakgrund, personliga relationer och nutid. Det traditionella julbordet har förändrats över tiden och frågan är hur det kommer se ut i framtiden.

Julen är förknippad med traditioner, frosseri i mat och festligheter. Historiskt sett finns det anor så långt tillbaka som midvinterblotet. Hur måltiden har växt fram under åren ser lite olika ut i olika samhällsklasser.

Ett välbärgat julbord

Det borgerliga julbordet härstammar från brännvinsbordet. Brännvinsbordet blev populärt under senare delen av 1700-talet. På stående fot äter gästerna kalla rätter som ost, smör, bröd och dricker brännvin före själva måltiden. Under 1800-talet ändrade brännvinsbordet karaktär och blev smörgåsbord. De varma rätterna gör nu entré och blir ett tillskott till brännvinsbordet. Smörgåsbordets maträtter och de rätter som serveras kring jul blir ett och nu uppstår julbordet.

Bondens julbord

Innan 1800-talet var julmaten sparsmakad på landsbygden. De flesta var fattiga och åt gröt och saltad fisk. Lutfisken härstammar från den katolska fasteperioden då de inte fick äta kött och den torkade fisken var mer lättåtkomlig än färsk. Kött fanns bara hos de mer välbärgade bönderna. Under 1800-talets slut ökade välståndet och bönder som hade en gris att slakta gjorde det. Att ta vara på alla delar av grisen är självklart. Julslakten är ett faktum och det blir ett frosseri av färsk mat. Korv, fläskstycken och svinhuvuden blir en del av julmaten. Den saltade skinkan sparade de dock till sommaren.

Julmatens influenser på 1900-talet

Under 1900-talet tar sig julbordet in i välfärdssverige. I början av 1900-talet serverades flertalet av dagens rätter på julbordet vid olika tidpunkter på dagen. Till exempel kunde frukosten bestå av bröd, ost och sillsallad. Juldoppet som äts mitt på dagen kan innehålla julkorv och saltkött, glögg och klenäter. Till kvällen kan de äta lutfisk och gröt. Det är inte förrän i slutet av 30-talet som julsmörgåsbordet skapas och alla rätter serveras både till lunch och plockas fram även till middag.

Under åren har olika tidpunkter influerat trender på julmaten och julbordet. På 50-talet var det fokus på ett hälsosamt julbord vilket resulterade i tillagning av många rätter i ugn. Under 60-talet är trenden att maten ska vara lättare med följden fler sallader och sillrätter på julbordet. Hel- och halvfabrikat består det moderna julbordet av på 70-talet hos den moderna familjen. På 80- och 90-talen vill gemene man hitta tillbaka till det traditionella gamla julbordet men samtidigt introduceras nya internationella inslag. Julbordet blir dessutom mer individanpassat.

Regionala specialiteter

Det finns julrätter som har stark regional anknytning. Nedan beskrivs några av dessa regionala specialiteter. I Halland har grönkålen en given plats på julbordet i form av långkål. Skånes regionala specialiteter som ofta finns på julbordet är brunkål och ål. Ålen är dock idag omtalad eftersom det finns ett krav på tillstånd för att fiska den. En gammal tradition är att äta julgädda i Stockholm och Uppland. Spekemakrillen har en naturlig plats på bohuslänningens julbord. Det är en saltad makrill som kan ätas som den är eller inlagd i ättikslag, rödlök och dill. Äggosten är bohuslänningens specialitet och är vanlig på julbordet. På det traditionella julbordet på Gotland hittar du saffranspannkaka.

Viktigast på julbordet i dag

Vad är viktigast på julbordet idag för svenskarna?

Enligt rapporten Livsmedeslföretagens stora julmatssundersökningen 2018 Länk till annan webbplats. ser svenskarnas tio i topp ut så här:

1. Julskinka 25 %
2. Jansson 15 %
3. Sill 11 %
4. Lax 9 %
5. Revbensspjäll 6%
6. Köttbullar 5 %
7. Grönkål 4%
8. Julmust 3 %
9. Lutfisk 3%
10. Risgrynsgröt 2 %

Sett över tid från 2013 så har julskinkan tappat i popularitet, en trend som pekar neråt. Övriga rätter på julbordet har hållit en stadig nivå med variationer mellan åren. Den mest trendiga produkten 2017 var grönkål och den har klättrat i listan från 10 till 7 plats. Andra trendiga kandidater 2018 är alkoholfri öl och sötpotatis.

Traditionell mat med nya influenser

Hur ska vi då förhålla oss till julbordet? Ja, det är upp till var och en. Glöm inte bort de svenska traditionerna. Fyll på med egna inslag och gör julbordet till ert egna. Det kanske finns en vegetarian i familjen. Bytt ut kött mot mer grönsaker. Testa gärna något nytt på ert julbord. Varför inte testa något traditionellt som ni inte har haft innan? Bevara det som är unikt just för er region, hitta gamla recept och upplev den svenska matkulturen. Institutet för språk och folkminne slår ett slag för att kunskapen för det traditionella mathantverket kring julmaten går förlorad och önskar mer dokumentation kring detta. Läs mer om det på matkult.se Länk till annan webbplats..

Tjusningen med julmaten är att oavsett vem du kommer till så finns det inslag av nya maträtter i basutbudet. Kanske hittar just du en ny favorit i år. Traditionell maträtt eller en nyskapad rätt som platsar på ditt julbord.

Källor:

Swahn, J-Ö 2017. Matens historia från A-Ö. Bromma: Ordalaget Bokförlag

Fjellström, C., Liby, H., 2000. Det svenska julbordet: rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000. Stockholm: Carlsson Bokförlag

Demoskop AB 2018. Rapport: Livsmedeslföretagens stora julmatsundersökning 2018. Livsmedelsföretagen, Bransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsföretagen i Sverige.

Engman J. 2016. Julmatens förvandlingar, Nordiska museets bloggar, Julbloggen.

Institut för språk och folkminne. Smörgåsbordet Länk till annan webbplats..