Anna driver hallonodling, förädling och café i Skåne

I byn Bodarp mellan Trelleborg och Malmö ligger Hallongården med sina välskötta vita och röda hus samt de långa vita tunnlarna där hallonen odlas. De många besökarnas bilar märks väl i den lilla byn där utsikten över skånska Söderslätts bördiga landskap är milsvid.

Anna Biärsjö är åttonde generationen på gården, som har anor från tidigt 1800-tal. År 1999 tog Annas föräldrar Kerstin och Johan Biärsjö över gården och gick från traditionellt lantbruk med grisavel till ett modernt mathantverksföretag med över 70 000 besökare varje år. Nu äger och driver Anna, Kerstin och Johan företaget tillsammans.

Ett landsbygdsföretag

Det sprakar till i Annas walkietalkie, som hänger i hennes shortslinning.

– Kerstin till Anna, Kerstin till Anna. Ett beslut måste tas och tillsammans löser de snabbt det problem som uppkommit.

– Vi införde våra walkie-talkies för att slippa ringa. Det tar ju 30 sekunder att koppla upp ett telefonsamtal. Det ville vi slippa, förklarar Anna och det säger något om synen på effektivitet på Hallongården. Anna bor 7 km från sitt tidigare hem och sin nuvarande arbetsplats.

– Cyklar jag med elcykeln tar det mig 17 minuter hemifrån och hit. Det är precis lagom nära, säger hon. Det säger också något om Anna, som aldrig går tomhänt. På väg ut i köket byter hon kaffekanna, rättar till marmeladburkarna i hyllorna, guidar besökare som vill kolla björnbärsodlingen och tar med sig disk.

– Tänk om jag hade haft ett kort svar på vad jag jobbar med, säger Anna och ler. I grunden är hon utbildad civilekonom. Efter en stunds funderande konstaterar hon att det mest passande är att hon presenterar sig som landsbygdsföretagare.

– Vårt företag är odlingen, förädlingen och caféet. Vi är ett företag på landsbygden, som skapar någonting av att vi just ligger på landsbygden, resonerar hon.

Ett jobb med stor variation

– Det roligaste är att det inte finns någon vanlig dag. En bra dag på jobbet sitter jag ett par timmar på kontoret och jobbar med schemaläggning, fakturering, bokföring eller marknadsföring. Resten av dagen är jag ute och jobbar tillsammans med de andra i självplockningen eller i caféet.

Det Anna ser som den stora utmaningen är att hitta balans mellan jobb och fritid.

– Jag är nästan aldrig ”off ”. Anledningen till att jag inte stänger av jobbet är till stor del att jag är så intresserad av det jag jobbar med. Även om jag är ledig har jag svårt att låta bli att lyfta luren och ringa och fråga hur de har haft det, säger Anna.

Att jobba i ett familjeföretag och samtidigt vara småbarnsförälder är dock något som Anna uppskattar mycket.

– Det som kanske är det bästa med att driva företaget tillsammans med mamma och pappa är att jag har så mycket stöd. Mina föräldrar skulle aldrig missunna mig att vara med barnen.

Annas två barn tillbringar också gärna tid på Hallongården.

– Vilgot, som är 4 år, säger var och varannan dag att han vill jobba med mig, eller kanske snarare med mormor. Det är jättemysigt att barnen alltid vill åka till gården. Det blir man varm i hjärtat av, säger Anna.

Hennes egen första kontakt med mathantverk och företagande var på Ängavallen, där hon i perioder jobbat från det att hon var 15 år. Ängavallen ligger bara några kilometer från Hallongården och är en ekologisk gård med slakteri, gårdshandel, restaurang, mejeri och hotell.

– Jag blev väldigt inspirerad av att jobba där och det fick mig att vilja driva företag. Mamma har berättat att jag kom hem och sa att jag ville ha ett ställe som Ängavallen. Nu har Hallongården och Ängavallen olika inriktningar, men båda företagen skapar produkter av det de producerar och tar emot besökare, förklarar hon. När Anna avslutat sin ekonomutbildning började hon jobba på bank, men Hallongården var redan tidigt väldigt lockande som arbetsplats.

– När jag hade jobbat på banken ett år tog jag tjänstledigt, för på sommaren ville jag ju vara på Hallongården. När jag kom tillbaka till banken på hösten tog jag tjänstledigt en dag i veckan för att ta över bokföringen på Hallongården. På det sättet fortsatte det och Anna längtade efter kombinationen att få vara kreativ, men ändå jobba med ekonomi.

– Det här var 2012 och då fanns det inte utrymme för tre att jobba heltid i företaget, men då frågade jag om inte pappa kunde jobba externt ett tag, säger Anna. Det kunde han. Och att Anna själv ville jobba på Hallongården gladde Kerstin mycket.

– Den dag Anna kom och bad att Johan skulle jobba lite mera borta, det var ju höjden av lycka, säger Kerstin. Alla barnen Biärsjö har i olika perioder jobbat på Hallongården.

– Nu är det enbart Anna som jobbar i företaget, men alla barnen har gjort sin, ska vi kalla det värnplikt i företaget, säger Kerstin. Från 2018 jobbar Kerstin, Johan och Anna alla tre heltid i företaget. Mamma är mathantverkaren och produktutvecklaren. Pappa är agronomen och odlaren. Anna är entreprenören och ekonomen.

– I år har vi också hjälp av min kusin och en av mina systrar. Och av morfar förstås. Morfar är 85 år och helt fantastisk. Han viker lådor till bären. Han har köpt en trehjulig elcykel så han cyklar den dryga milen från Trelleborg hit och viker alla våra kartonger, berättar Anna.

Under högsäsong har Hallongården mellan 40 och 50 anställda. Många av dem är ungdomar.

– Att vara del i vårt stora team, ledarskapet som det innebär och att alla jobbar tillsammans för att skapa en bra upplevelse för våra besökare, det drivs jag av, säger Anna.

Lyxigt bär med karaktär

Hallonen kom till gården år 2001. Att det blev just hallon berodde delvis på en kollega till Annas föräldrar, som helt enkelt sa att om han inte hade odlat jordgubbar hade han haft hallon. Det var också en bra gröda på en liten gård eftersom hallon kan ge hög skörd på liten yta.

– Hallon är ett helt fantastiskt bär för det har så mycket arom och smak så det finns så otroligt mycket man kan göra av det. Det är så tacksamt att skapa mathantverk och kakor på hallon. Det är ett lyxigt bär med karaktär. Ja, hallon är oslagbart som bär, men jag älskar jordgubbar också, säger Anna.

Hallongården odlar även lite jordgubbar, en del björnbär, krusbär, blåbär och sparris. Men det är hallonen som är den röda tråden.

Egen odlingsfilosofi

Hallongårdens odlingsfilosofi bygger på att arbeta proaktivt för att minimera användningen av bekämpningsmedel. Odlingen är inte ekologisk utan Hallongården har valt att skapa sin egen mix genom att kombinera det bästa av ekologisk och konventionell odling.

– Vi jobbar hårt för att odla hållbart och ta hänsyn till både människan, naturen och plantan, säger Johan Biärsjö. Bland annat planteras rovkvalster ut i odlingen för att bekämpa skadedjur.

– Vår engelske konsulent säger att vi planterar ut ”The Good Guys”. Vi har också ”Flying Doctors” i odlingen. Det är humlor som sköter ohyrabekämpning, förklarar Anna.

Kopparkastruller på gaslåga

Det stora köket innanför cafét var grisstall innan grisarna bytts ut mot hallon. Kerstin är den som har huvudansvaret för mathantverket. Hon gick Eldrimners nystartarutbildning och började med marmeladtillverkningen år 2007. I kopparkastruller på gaslåga produceras Hallongårdens prisbelönta produkter som marmelad, sylt, saft och nektar. Tillverkningen är småskalig och varje sats som kokas är på 4 kg. En person klarar av att tillverka två satser samtidigt. I köket bakas och lagas också fika och mat till caféets gäster.

– Mathantverket är en stor del av vår identitet. När vi gick från att enbart vara hallonodlare till att förädla hallonen, då började vi kunna berätta om Hallongården året runt, säger Anna.

Arbetsfördelningen i företaget är tydlig.

– Jag är inte bäst på att göra sylten eller marmeladen. Jag är inte bäst på att odla. Hallongården är för stort för att alla ska kunna allt, säger Anna och Kerstin håller med.

– Vi jobbar otroligt bra tillsammans. Vi tänker likadant, men vi går inte omlott särskilt mycket utan vi är bra på olika saker och det tycker jag är en styrka i företaget, men naturligtvis kan det vara en svaghet också, säger Kerstin.

Förädlingsdelen av Hallongårdens verksamhet ökar inte just nu.

– Jag skulle vilja ägna mig mycket mer åt utveckling än vad jag hinner med; med nya smaker och nya grejor. Kunderna vill ha nyheter, men de vill ha allt det gamla också, säger Kerstin.

Populär självplockning

Under sommaren bygger Hallongården upp lager av bär. De har plockare som plockar bären som sedan fryses in. När det finns tid kokas marmeladen, sylten och de andra produkterna. Eller när det är tomt i hyllorna. Något som Kerstin gärna skulle göra är glass, men det har Anna hittills satt stopp för.

– Du får göra glass, den dag du har tid. Jag tycker också glass vore roligt, men det får inte bli en belastning. Det ska vara kul hela vägen, säger Anna.

Ett av de nyare tillskotten på Hallongården är självplockningen. Den har blivit en succé, trots att företagarna själva var skeptiska.

– Vi sa i väldigt många år att det aldrig skulle bli självplockning på denna gård. Vi skulle plocka. Gästerna skulle fika och handla. Vi var helt övertygade om att det var bäst. Ända till vi testade självplockning, säger Kerstin.

Testet gjordes år 2014. I två timmar. Efter det har självplockningen blivit ett regelbundet, så gott som dagligt inslag under bärsäsongen på Hallongården. När de har som flest självplockarbesökare handlar det om 700 till 800 personer under några få timmar. Självplockningen är en välorganiserad upplevelse. När besökarna kommer inleder Johan Biärsjö, eller någon av de andra, med att välkomna besökarna och berätta vad som gäller och hur man hittar de finaste bären.

– Ni kommer att få plocka i tunnel 12. Där finns det fina, stora bär, men kruxet är att de hänger under grenarna. Ni måste lyfta på grenarna för att hitta dem. Lättast är om man jobbar med båda händerna, förklarar Johan i mikrofon med högtalaranläggning så att alla i kön kan höra honom. Därefter visas plockarna in i de långa välskötta raderna av hallonplant i stora krukor i de vita plasttunnlarna. Sammanlagt har Hallongården flera kilometer tunnlar med hallon. Självplockningen är mycket för barnens skull. Det finns till och med en särskild barnvagnstunnel, med lite mer utrymme.

– Det är så roligt att barnen får komma med och plocka. Utan barnen är det ju inte Hallongården, säger Kerstin.

1000 besökare på en dag

Hallongården är väldigt olika beroende på säsong.

– Det är en del av charmen för mig. En högsommardag är det mycket av allt. En dag i februari är det lugnt och mysigt, säger Anna.

En varm sommardag, som Anna ändå beskriver som lugn, är det fullt på parkeringen och både svenska, danska och engelska hörs i caféet och i hallonodlingarna.

– I morse hade vi besök från Kina också, säger Anna. På årsbasis har Hallongården 70 000 besökare och flest under sommaren. Då ligger toppnoteringen på 1 000 personer per dag. Trots det internationella inslaget kommer de flesta besökarna från närområdet; Vellinge, Trelleborg och Malmö. Men det finns så[1]klart utmaningar med att ha ett landsbygdsföretag som har öppet året runt.

– När jag öppnar dörren i oktober är det inte många som står på trappan. Ska man ha åretruntöppet får man jobba med sin kreativitet. Därför har vi valt att ha våffelbuffé från oktober till april och från oktober till december har vi tagit upp den gamla traditionen att stöpa ljus, berättar Anna.

– Jag älskar att driva ett litet företag. När man jobbar i små företag så ser man så snabbt resultat av det man gör, säger Anna Biärsjö.