Provodling av kulturarvsärtor – en tillgång för ekologisk odling av framtidens mat

- Den genetiska mångfalden som vi kan hitta i utsädesutbudet idag är för många kulturväxter mindre än vad vi hade i ett och samma fält för 200 år sedan, säger Dylan Wallman, hortonom specialiserad på odlad mångfald och ekologisk växtförädling, och som nu arbetar för att bredda utbudet av baljväxter.

Försöksodlingen på Färsna gård fokuserade på odling av kokärtor och genomfördes med stöd av EU:s jordbruksfond samt finansiering av Naturastiftelsen. Syftet med ärtförsöket var att provodla och få kunskap om kulturarvssorter som kan säljas som kokärtor. Målet var också att få fram utsäde som kan användas till ekologisk odling, vidare forskning och provsmakning.

I försöket ingick 46 stycken kulturarvsärtor, som såddes i april, skördades i augusti och tröskades i september. Den stora majoriteten av kulturarvsärtorna i försöket ansågs värda att föröka för att nå ut till odlare och konsument.

- Jag tänker att den här typen av odling ligger rätt i tiden. Vi vet att vi behöver äta mindre kött, vi vill gärna ha mer inhemsk produktion och vi vill minska användningen av kemikalier. De här sorterna representerar produkter som står för det, säger Dylan Wallman och fortsätter:

- Jag vill att vi ska få fler nyanser i svensk matkultur och få lokala råvaror som är intressanta för konsumenter. Jag håller nu på att testa vad människor tycker ser intressant ut - vilken färg på ärtorna som folk blir attraherade av. Vi har ju i princip bara torkade gula ärtor i Sverige – det är ju nästan som vi inte vill få folk att bli intresserade. Vi måste få människor att vilja äta mer baljväxter - det är jätteviktigt för klimatomställningen.

Mångfald behövs för hållbar odling

Arbetet att ta fram fler sorters utsäde är viktigt för att de ekologiska odlarna i Sverige ska kunna hitta en sort som passar bra till deras specifika odlingsförutsättningar.

- Fler sorter från olika landsändar bidrar också till att småskaliga producenter kan välja sorter som genererar ett högre mervärde tack vare exklusivitet och kulturhistorisk anknytning. Det är kul om man när man åker till Dalarna kan köpa Rättviksärt och åker man till Östergötland kan man köpa Östgöta gulärt, säger Dylan, och framhåller att odlingen av baljväxter kan främja näringslivet på landsbygden.

- Min forskning riktar sig främst till småskaliga ekologiska producenter och kortare livsmedelskedjor.

Kokärtor – kort väg från odling till konsument

För den som vill börja odla baljväxter till matproduktion är kokärtor ett bra alternativ. De kräver endast tröskning och rensning samt eventuell paketering för att kunna säljas till konsument. Men tyvärr är det inte alltid så enkelt, menar Dylan;

- Det finns en låsning i de stora värdekejdorna och det krävs stora investeringar för att komma in. Jag vill inte att det ska vara en sort som alla odlar, utan jag vill att det ska finnas massvis med sorter med olika smaker och odlingsegenskaper. Det finns en enorm utvecklingspotential, och det gäller att hitta sätt att göra det enklare att vara en småskalig producent.

Fortsatt arbete

Kunskaperna från odlingen på Färsna gård har Dylan Wallman tagit med sig i sitt fortsatta arbete inom SLU på Alnarp i Skåne. Här forskar han nu på samodling av ärtor med åkerböna och spannmål. Han hoppas att fler odlare ska få upp ögonen för kulturarvsärtorna och på att få igång ett samarbete med restauranger. Och det ser hoppfullt ut. Intresset var stort när han arrangerade en fältvandring för ekologiska odlare på Alnarp i somras och vid en föreläsning för kockar var det många som skrev upp sig för att testa ärtorna.

Vilken är din favorit bland baljväxterna?

Man kan göra helt fantastiska grejer på gråärtor. De har mycket variation i färg, storlek och smak, så man kan knappt prata om gråärtor som en ”enhet”. Och det är det jag vill visa - att det finns så många olika sorter som kan användas på olika sätt.