Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Utveckling av Sveriges småskaliga mejeriproduktion

Kollage med ostar och Anna-Karin Gidlund i mejeriet

Anna-Karin Gidlund från Sveriges Gårdsmejerister är engagerad för att fortsätta utvecklingen av Sveriges småskaliga mejeriproduktion. Foto: Pixabay och Stéphane Lombard

Kategori

Mejeriprodukter

Projekt

Tre projekt för att främja småskalig mejeriproduktion

Branschorganisationen Sveriges gårdsmejerister samlar ett hundratal hantverksmässiga mejerister. Tillsammans skapar de nätverk och utbyter erfarenheter för att utveckla hantverkskunnandet inom mejeriproduktion såsom filmjölkskulturer och ystning av ost. Med EU-medel bedriver Sveriges gårdsmejerister tre projekt som syftar till att utveckla branschens kunnande i Sverige.

Sveriges gårdsmejerister vill stimulera och bevara kunnandet inom hantverksmässiga mjölkprodukter och har bland annat utvecklat metoder för sensorisk provning av ostar och tagit fram informationsmaterial om gårdsmejeriostar.

Odling och analys av syrakulturer

Inom projektet Samarbeten för utveckling av småskalig ost och filmjölkskultur ligger fokus på att öka inhemsk tillverkning av syrakulturer för framställning av ost och filmjölk.

— Vi har ingen tillverkning av syrakulturer i Sverige utan behöver köpa in den från andra länder. Denna syrakultur som framställs i labb innehåller enbart ett fåtal bakteriearter istället för en kultur med bredd diversitet av olika mjölksyrabakterier när vi odlar fram den själva, berättar Anna-Karin Gidlund på Sveriges gårdsmejerister.

I projektet har Sveriges Gårdsmejerister haft workshops för att både lära ut odling av mjölksyrakulturer och samla in en mängd olika mjölksyrakulturer. Genom ett samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) genomförs analyser av de insamlade mjölksyrakulturerna.

— DNA-analyser av mjölksyrabakterier ska leda till identifiering av befintliga mikroorganismer som finns i våra kulturer. är ganska okänd mark och vi behöver mer kunskap om det här. Kunskapen vi får fram genom detta är viktig och unik. Det är fantastiskt, säger Anna-Karin och fortsätter:

— Genom en mångfald av mjölksyrabakterier kan vi göra helt nya typer av ostar. Och för att kunna göra ostar med lokal särprägel krävs det att den görs med en lokalt framtagen syrakultur, säger Anna-Karin Gidlund.

Inhemsk produktion av syrakultur och löpe behövs

Anna-Karin lyfter också fram att det ur ett beredskapsperspektiv är viktigt att vi har den här kunskapen i Sverige så att vi kan tillverka mejeriprodukter även om det skulle bli problem med import. Avsaknad av inhemsk produktion och beredskapsperspektivet gäller även för löpe. Sveriges gårdsmejerister har därför initierat ett projekt för framtagning av gårdsmejeristostlöpe från svenska idisslare – killing, lamm och kalv. Även detta innovationsprojekt bedrivs i samarbete med SLU och ska slutredovisas i början av 2025.

Samarbeten för utveckling av småskalig ost och filmjölkskultur

 

Fokus på framtagning av mjölksyrabakteriekulturer, deras sammansättning och stabilitet.

Projektet finansieras med pengar från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och från Jordbruksverket inom ramen för landsbygdsprogrammet 2014–2020.

Projektet slutredovisas senast i april 2025.

Gårdsmejeristostlöpe från svenska idisslare – killing, lamm och kalv, ett utvecklingsarbete med innovationskraft för hela näringen

 

Målet är att ta fram ostlöpe framställda av löpmagar från killingar, lamm och kalvar, uppfödda och slaktade i Sverige.

eProjektet ingår i Europeiska innovationspartnerskapet, EIP-Agri, och är finansierat av Jordbruksverket och EU.

Projektet är ett samarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Gårdsmejerister och Scandirenn Kemikalia AB.

Förvaltning av svenskt ostkulturarv

 

Målet med det här projektet är att öka och fördjupa kunskapen om Svenska Gårdsmejeriostar, både hos Gårdsmejerister, hos ostgrossister och personal i ostaffärer och restauranger samt i media för att öka värdet på ostarna och därmed lönsamheten för producenterna.

Projektet är finansierat av Europeiska jordbruksfonden.

Uppdaterad