Kombucha är en sötsur fermenterad dryck som innehåller levande bakteriekultur och har vissa påstådda hälsoeffekter.
Innehåll
Basen i kombucha är svart te (ibland används även grönt eller vitt te) utan smaksättning. Drycken innehåller också socker, vitaminer, antioxidanter, mineraler och en kultur av olika sorters jäst och bakterier. Under tillverkningen bildas olika organiska syror, inklusive ättiksyra, glukonsyra, citronsyra och mjölksyra.
Smaken är sötsur och påminner om äppelcidervinäger, men kombucha kan smaksättas på många olika sätt.
Processen
Kombucha bryggs genom att tillsätta så kallad startvätska (välbryggd kombucha) till te med socker som fått svalna. Vätskan får sedan stå och jäsa i 7 till 21 dagar. Ju längre jäsningstid, desto syrligare blir drycken.
Under jäsningen bildas en ytkultur, en geléaktig klump som flyter upp till ytan. Den består av cellulosa som produceras av bakterier. Det är denna klump som ofta kallas SCOBY (symbiotic culture of bacteria and yeast). Den kan också kallas volgasvamp, tesvamp eller kombuchamamma. Ytkulturen är inte nödvändig för att brygga ny kombucha, utan det är mogen startvätska som behövs.
När jäsningen är klar kan kombuchan drickas som den är, eller smaksättas och kolsyras. Kolsyrningen sker naturligt om drycken hälls upp på flaska efter jäsningen och sedan får jäsa i ytterligare några dagar.
Historia
Kombuchan kommer förmodligen från norra Kina, och nämns i källor från cirka år 220 före vår tidräkning. Drycken färdades via Ryssland till Europa, där den varit olika populär under olika tidsperioder, men framför allt under 1900- och 2000-talet. På 70-talet dracks kombucha i Sverige under namnet volga-te. Kombucha började säljas i Sverige under 2010-talet.
