Vi gör det på riktigt! 

Susanne Thorén började sin mat- och barnresa med ett leaderprojekt, fortsatte med projektet Barnens Bästa Bord som tillsammans med ett forskningsprojekt vid Högskolan Kristianstad utvecklade till dagens aktiebolag som arbetar med måltidspedagogik och pedagogiska verktyg till personal inom förskolan.

- Det är fantastiskt! Om någon hade sagt att vi skulle vara med om det här för några år sedan hade jag aldrig kunnat tro det. Jag tror att en viktig framgångsfaktor varit att vi kopplar ihop teori och praktik, forskning och möten. Vi gör det på riktigt! säger Susanne Thorén, projektledare för Barnens Bästa Bord som nu driver företaget Läromat AB tillsammans med kollegan Hanna Sepp.

Allting startade med att Susanne Thorén funderade på varför det var så få barnfamiljer som besökte Österlen i samband med olika evenemang. Hon började med att involvera föräldraföreningen i barnens skola och frågade barnen vad de skulle vilja ha för aktiviteter. De sa att de ”ville göra saker med mat”.
- Jag inledde ett arbete med ett leaderprojekt i 17 kommuner. I samarbete med matproducenter började vi fundera hur vi skulle få med oss barnen i det här.

När leaderprojektet tog slut det ledde det vidare till det nordiska projektet Barn och mat så in i Norden.

Samarbete med högskolan i Kristianstad

- Jag tyckte att kopplingen barn och mat var spännande och gick till högskolan i Kristianstad och frågade om det fanns intresse att skriva en C-uppsats i ämnet. Det fanns det. Jag fick kontakt med en student och vi diskuterade oss fram till Barnens bästa bord som titel. Någon kom med idén att titta på hur det fungerar på restaurang för barn, och så var vi igång.

Resultatet blev ett material om hur barnen vill ha det när de besöker en restaurang. Uppsatsidén blev underlaget för en serie skolbesök på Österlen där barnen fick rita och berätta. De lagade mat med barn och bjöd in föräldrar och familj.
- Med leadermedlen kunde jag arbeta systematiskt med kockar, servispersonal och med intervjuer, berättar Susanne.

Resulterade i en certifieringsmanual

Resultatet blev en certifieringsmanual, allt i samverkan med Högskolan i Kristianstad och Malmö högskola som tittade på pedagogikdelen i projektet. - Barn tycker det är hur kul som helst att laga mat. Vi anordnade smakskolor, smakdagar och aktiviteter i samband med lov. Det bubblade av aktivitet. Många inom barnverksamheten tog kontakt och efterlyste material.  Men det var bara jag som jobbade med det, om vi hade varit en organisation hade vi kunnat göra ännu mer, konstaterar Susanne.

Smakdagarna arrangerades runt om i Sverige tillsammans med andra aktörer, bland annat Bondens egen marknad och Hushållningssällskapet.
- Kan barn och barnfamiljer bli den nya målgruppen på en matmässa i Sverige? undrar Susanne. Det blir nästa utmaning.

Alla restauranger på Åland certifierade

Susanne undersökte hur det såg ut i de övriga nordiska länderna.
- Jag tog kontakt med Ny Nordisk mat där Harriet Strandvik jobbade med barn. Vi bestämde att vi skulle göra en nordisk konferens på ämnet. Harriet bor på Åland och vi bytte våra kontakter. Hon jobbar mer i Norden, jag lokalt i Skåne. Det stämde bra mellan oss, så i samband med skördefesten på Åland som Visit Åland arrangerade fick hon låna varumärket Barnens bästa bord med alla manualer och kriterier. Till skördefesten var alla deras restauranger certifierade enligt Barnens bästa bord. Det är jag lite stolt över!

Måltidspedagogik på turné

Inom ramen för stöd till livsmedelsinsatser har Barnens bästa bord tillsammans med Krinova Science Park och Högskolan i Kristianstad genomfört fyra konferenser med titeln ”Måltidspedagogik på turné” med närmare 400 deltagare.
- Det är alldeles lysande! Vi har också genomfört en handledarutbildning för måltidspedagoger med Nationellt centrum för måltiden som projektägare. Vi fick 70 sökande till våra 12 platser, jätteroligt. Det visar att det finns en efterfrågan hos de som arbetar på förskolorna.

Matkunskap ger flera nyttor

Nu räknar de med att måltidspedagogerna utbildar andra i sina närområden.
- Det unika med vårt arbete har varit metodiken. När man jobbar med en pedagog och en kock tillsammans, då blir det måltidspedagogik. Det är så fantastiskt bra! Dessutom såg vi så många andra nyttor.  Förutom att barnen lärde sig mer om mat fick de nya kopplingar till kemiska processer, till svenska språket och miljömålen. Det har exploderat!
- Tänk vad personalen har vuxit efter att de fått mer utbildning! Kockarna på förskolorna får högre status och upptäcker att de inte behöver stå ute i köket hela tiden. De kan komma in till barnen på förskolan, något som kan vara utvecklande för båda parter.  

Susanne ser att barnperspektivet har många framtidsmöjligheter.
- Barn kommer vi att ha och mat kommer vi att äta, konstaterar Susanne. Det skulle också vara kul att ta in det här konceptet i besöksnäringssammanhang. Sverige skulle kunna vara en stolt nation och säga att vi satsar på barnen. Det vore fantastiskt.