Korn

Beskrivning

Korn (Hordeum vulgare) delas in i tvåradigt och sexradigt korn beroende på axets utformning. Det sexradiga har snabbare utvecklings- och mognadsförlopp och är därför bättre lämpat i sämre klimat. Det klarar också surjordar bättre. Troligen är det äldre i odling än tvåradskorn. Tvåradskorn kräver bättre jordmån och mer värme men kan under bra betingelser ge betydligt högre skördar. Korn finns både som höstgröda och vårgröda men odlas nästan uteslutet som vårgröda. Det finns både skaltäckt korn och skallöst korn (ofta kallat 'Himmelskorn' eller 'Himalaja') både av sexradskorn och tvåradskorn.

Sorter

Kornsorter som har samlats in är i många fall sorter som växtförädlingen använde sig av. Det finns lantsorter av både sexradskorn och tvåradskorn på genbanken. I norra Sverige fortgick den traditionella kornodlingen men även här byttes sorterna ut mot nya med tiden. Med tanke på att korn historiskt varit en så betydande gröda finns överraskande få lantsorter bevarade.

Gotländskt korn utmärker sig eftersom det ofta var utgångsmaterial för den tidiga förädlingen av korn. Många av de först förädlade sorterna kan idag räknas som traditionella och utgångsmaterialet i kornförädlingarna var i större mån av svenskt ursprung än vad som gällde för vete. När kornförädlingen startade var syftet uteslutande att få fram bra maltkorn. Följden av detta kan vara att vi idag kanske helt saknar de kvaliteter som tidigare gällde för mjöl och gryn.

Geografisk utbredning

Under 1800-talet odlades tvåradskorn och sexradskorn i hela landet utom längst i norr och i vissa delar av Småland där det nästan bara var sexradskorn som odlades. Skåne, Öland och Gotland har varit de stora korndistrikten och här odlades mest tvåradskorn.

Odlingshistoria

Korn, som kom till Norden nästan samtidigt som vete, blev snabbt det mest odlade sädesslaget. Före år noll odlades mer skallöst korn. Kornets ställning som den mest använda för bröd höll i sig fram till 1600-talet. Därefter tog råg över som brödsäd i södra halvan av landet. I norra Sverige fortsatte korn att dominera fram till en bit in på 1900-talet. Men korn har hela tiden haft betydelse för maltframställning.

Traditionell användning

Korn användes till öl, gröt, gryn, klimp/palt, bröd och möjligen i viss mån till foder även om detta nog främst avsåg de småkorn som rensades bort vid tröskning. Som bröd är det främst platta bröd eftersom korn inte innehåller ämnen som gör att det kan jäsa till limpor. Öl och svagdricka tillverkades hemma på gårdarna för egen konsumtion och det var en ganska stor andel av kornet som gick till detta. Bryggerier har funnits tidigast sedan 1600-talet, då det första bryggareskrået bildades. Under slutet av 1800-talet växte bryggerinäringen i Sverige och litteratur om korn från denna tid behandlar i princip bara korn för ölproduktion. Men korn odlades fortfarande för brödsäd, och hushållsmjöl av korn för redningar, pannkakor etc. var vanligt fram till slutet av 1800-talet. Korngryn användes i olika maträtter och det fanns olika kvaliteter på grynen som helkorn, pärlgryn och krossgryn, vilka alla hade olika användningsområden. Risgrynsgröt som vi numera äter till jul har förmodligen en slags krongrynsgröt som förlaga. Tyvärr är det svårt att hitta litteratur om användningen eller recept från den tiden, troligtvis eftersom det var en så allmän kunskap att man helt enkelt inte skrev ner denna.

Idag används korn främst för foder, öltillverkning och i viss mån för whiskey. Mycket lite används i bröd och mat.

Nytt framtida bruk

Korn är definitivt en traditionell gröda och det finns en stor potential för nya eller nygamla användningsområden. Att istället för bulgur utnyttja korngryn skulle vara intressant. En utmaning är att hitta traditionella recept. Vissa äldre sorter av korn kan ha bättre bakegenskaper än dagens förädlade sorter eftersom förädlingen främst skett avseende malt. Detta är något vi också behöver få mer kunskap om.