Humlen är en växt som förr odlades storskaligt i Sverige. Idag finns den vilt i delar av Sverige. Humlen har funnits länge i Sverige. Den har haft en viktig position och bönder har enligt lag varit tvungna att odla den. Humlen är en växt som växer snabbt och där kottarna används i ölproduktion.
Beskrivnig
Humle är en flerårig, klättrande växt som är tvåkönad. Det är hondelens kottar som används till ölbryggning, vilket är växtens främsta användningsområde idag.
Mognadstid
Humlen växer och blommar på sommaren och skördas på sensommaren. Det är hondelens kottar som skördas.
Geografisk utbredning
Humle förekommer vilt i södra och mellersta Sverige och de har ofta spritt sig från odlingar. Det finns endast en småskalig kommersiell odling av humle i Sverige idag men man odlar även humle för bevarande på olika gårdar och genbanker runt om i landet.
Historia
Humle har använts länge i Sverige, redan sedan vikingatiden. På 1400-talet var varje svensk bonde tvungen att odla humle och vissa gårdar gav humle i arrende istället för spannmål eller smör. På 1600- och 1700-talen var den svenska odlingen som störst men de stora kommersiella odlingarna försvann i slutet på 1800-talet. Under lång tid var det ett krav på svenska bönder att de skulle odla humle eftersom Sverige skulle vara självförsörjande på humle.
Anledningen till att Sverige skulle vara självförsörjande på humle var för att ölet var en viktig näringskälla med vitaminer vilket var viktigt för sjömän och armén. Färskvatten var svårt att bevara ute på havet vilket ledde till att öl, som höll sig längre än vatten, blev en viktig dryck. Dessutom var 2-3 liter öl näringsmässigt en hel måltid som kunde täcka energibehovet hos invånare. Av dessa anledningar var en inhemsk humleproduktion viktig eftersom man inte kunde lita på att en import av humle alltid skulle finnas.
Humlen hade under den tiden som främsta uppgift att konservera öl men användes även till annat. Växtens stängel innehåller fibrer som kunde användas till rep, snören och även tyger och mattor. Humleskotten kunde ätas och under nödår kunde djuren äta växten istället för foder.
Humle har länge använts som läkemedel och det var något som Carl von Linné skrev om i sin Örtabok år 1725. Enligt Linné skulle humle i olika former kunna användas mot öroninflammation, matsmältningsproblem och för ledvärk. Förr var det ett vanligt råd att lägga humlekottar i kuddar för att få bättre sömn, även om vissa läkare varnade för att detta kunde orsaka huvudvärk, yrsel och illamående.
Enligt tradition skulle humlen vara skördad och inplockad innan den 24 augusti, på Bartolomeusdagen, annars blev den blöt och besk. Det var även denna dag som angav början på hösten och höstsysslorna.
Traditionell användning
Idag använder man humle mestadels som tillsats i öl. Kottarna torkas och mals till ett mjöl för att kunna användas för öltillverkning. Mjölet kan sedan tillsättas under ölbryggningen. Detta ger några få gram mjöl per planta.
Även de späda humleskotten som kommer i överskott på våren kan användas. Den anses i många länder vara en delikatess som tillagas på restauranger men är i Sverige i princip en bortglömd grönsak.
