Tjälknöl är en frusen bit kött på cirka ett kilo som tillagas i ugn på låg temperatur under flera timmar. Köttet får sedan ligga svalt i en saltlag. Maträtten skapades av en tillfällighet av Ragnhild Nilsson i slutet av 1970-talet.
Innehåll/ingredienser
I originalreceptet användes frusen älgstek, men det finns idag recept med en mängd olika typer av kött. Saltlagen utgörs av vatten, salt och socker. Lagen kan kryddas efter behag med förslagsvis svart- eller vitpeppar, lagerblad, enbär, timjan, vitlök, lingon eller tranbär.
Tillagningsmetod och tillbehör
Steken placeras i ugn på 75 grader. Där får den sedan stå tills den har nått en innetemperatur på 75 grader, eller lägre om man vill ha ett mera rosa kött. Köttet får sedan vila i en saltlag i kylskåp eller på annan kall plats. Efter några timmar har köttet blivit mört och är klart att ätas.
Till tjälknöl kan man äta potatis eller potatisgratäng med portvins- eller gräddsås. Vanligt tillbehör är lingonsylt eller rårörda lingon. Ibland förekommer även vinbärsgelé.
Geografisk utbredning/ koppling till platsen
Ragnhild Nilsson, som av en tillfällighet skapade maträtten tjälknöl, bodde i Torpshammar som ligger några mil väster om Sundsvall i Medelpad. Tjälknöl utsågs i Ica-kuriren 1982 till Medelpads landskapsrätt och har efter det fått spridning i hela landet.
Medelpad är till cirka 70 procent täckt av skog. Huvuddelen av den är barrskog där vilt, exempelvis älg, trivs. Jakt på älg har därför förekommit här sedan förhistorisk tid. Men människans påverkan på naturen och viltet har periodvis varit så stark att det under slutet av 1700-talet och under 1800-talet var ovanligt med älg i Medelpad. Men med regleringar av jakten och med färre husdjur på skogsbeten har viltstammen vuxit sig stark igen.
Historia kopplat till matkultur/ tradition
Ragnhild Nilsson och hennes make Eskil tyckte båda om naturen och att vistas ute i skogen. Ett av Ragnhilds intressen i övrigt var matlagning och råvarorna kom ofta från naturen i form av viltkött, fisk och bär. För P4 Västernorrland har Ragnhilds dotter Ingela Nilsson berättat att vid ett tillfälle när Ragnhild var och jobbade ringde hon hem till maken och bad honom ta ut en älgstek ur frysen och tina den på låg temperatur i ugnen. Han gjorde så men glömde sedan köttet i ugnen. När Ragnhild kom hem och upptäckte detta blev hon först förfärad och trodde att köttet var förstört. Ragnhild tyckte att köttet var för fint för att slängas och bestämde sig att prova att lägga det i saltlag, något som var vanligt förr. Efter några timmar visade det sig att köttet inte bara blivit mört utan att det dessutom smakade gott.
Enligt Ingela Nilsson skapades rätten på detta sätt någon gång på 1970-talet. Receptet förfinades sedan och pappa Eskil skickade senare in det till Ica-kurirens tävling utan Ragnhild Nilssons vetskap.
Namnet på rätten kommer från att köttet börjar tillagas fryst och efterledet knöl syftar på själva köttklumpen.
