Smaka Sverige

Skomakarlåda

Skomakarlåda på tallrik

För att laga en skomakarlåda behöver du utskuren ryggbiff, potatis, mjölk, smör, bacon eller fläsk, lök, rött vin och kalvfond. Foto: Mostphotos

Kategori

Maträtter och tillbehör

Landskap

Närke

Skomakarlåda består av en utskuren bit ryggbiff, så kallad skomakarbiff. Den stekta köttbiten läggs ovanpå ett lager med potatismos. På biffen läggs i sin tur stekt fläsk eller knaperstekt bacon och skysås.

Innehåll/ingredienser

För att laga en skomakarlåda behöver du utskuren ryggbiff, potatis, mjölk, smör, bacon eller fläsk, lök, rött vin och kalvfond. Det händer också att andra typer av kött används i rätten, till exempel oxfilé, kalvfilé, prinskorv eller köttfärs. Det förekommer också varianter där potatismoset har bytts ut mot stekt potatis. ”Lådor” är en typ av maträtt som är vanligt förekommande inom både svensk och finsk husmanskost.

Tillagningsmetod och tillbehör

Grunden av skomakarlådan är ett mos tillagat med – gärna mjölig – potatis, mjölk och smör. Ovanpå moset läggs stekta skivor av ryggbiff, som i sin tur garneras med knaperstekt bacon eller stekfläsk. Stekpannan vispas ur med rött vin, fond och vatten och blir till skysås som avslutar ”lådan”. Vanliga tillbehör är saltgurka eller rödbetor. Stekt ägg kan också förekomma som tillbehör till skomakarlåda.

Geografisk utbredning/koppling till platsen

Det är ingen tillfällighet att skomakarlådan föddes i just Närke. Landskapet har gynnsamma odlingsmöjligheter som har påverkat matkulturen. Områdena runt Närkes stora sjöar – till exempel Hjälmaren – har särskilt näringsrika jordar. Detta beror på att områdena historiskt ofta har blivit översvämmade. Jordarna är väl lämpade för odling av spannmål, men också potatis. De är också gynnsamma för naturbetesuppfödning av boskap.

Historia kopplat till matkultur/ tradition

Skomakarbiff är utskuren ur den bakre delen av biffraden. Den kan vara ganska platt och fyrkantig och maträttens och köttbitens namn ska komma av att den på så vis liknar den platta låda vari skomakare förr förvarade sina mätinstrument.
Men det förekommer också att skomakarbiff sägs ha fått sitt namn av att den ser ut som en skosula. Rätten presenteras också ibland med två köttbitar, en större och en mindre, som ska föreställa sula och klack till en sko och där det knaperstekta fläsket ska vara pliggar, de små spikar, som höll samman yttersula och bindsula.
I Närke har det sedan tidigt funnits många skomakare, särskilt kring orterna Kumla och Örebro. I början av 1900-talet grundades här flera skofabriker. När den svenska skoindustrin var som störst mellan 1930 och 1955 var Närke Sveriges skocentrum. I Kumla och Örebro fanns då hälften av landets skofabriker. Anledningen till detta uppges vara att det här redan fanns en utvecklad organisation för hantering av råvaror och produkter och en kunnig arbetskraft.

Uppdaterad

Källor