Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Raggmunk

Raggmunk med bacon och lingon, serverad på en vit tallrik.

Raggmunk serverad med stekt bacon och rårörda lingon. Foto: Scandinav

Kategori

Maträtter och tillbehör

Landskap

Östergötland

Raggmunk med lingon består av riven potatis som blandas ner i något som liknar en pannkakssmet. Smeten läggs sedan i form av plättar i ett stekjärn eller i en pannkakslagg och steks i smör. Till detta äter man lingonsylt eller rårörda lingon som ger en frisk och syrlig brytning till anrättningen.

Innehåll/ingredienser

Raggmunk innehåller potatis, vetemjöl, standardmjölk, socker, ägg, smör, salt och vitpeppar.

Tillagningsmetod och tillbehör

Basen i rätten utgörs av finriven potatis. Eftersom färsk potatis inte innehåller lika mycket stärkelse som gammal, är äldre potatis av fast sort att föredra. Lämpliga sorter som nämns är exempelvis Bintje, Maria och Sava. Vid behov kramas en del vätska ut ur den rivna potatisen, men för att inte förlora stärkelsen sköljs den däremot inte. Den rivna potatisen blandas ner i en smet av mjöl, mjölk, ägg, socker, salt och peppar som vispats samman. Smeten steks sedan i smör som plättar. I vissa äldre recept förekommer inte alltid ägg.

Mjölet är nuförtiden nästan uteslutande vetemjöl, men i boken Svensk allmogekost berättas att det i äldre recept på raggmunk, från Östergötland, även användes kornmjöl.

Till raggmunk äter man lingon eller rårörda lingon. Att de är rårörda innebär att lingonen blandats ut med en del socker. Till skillnad mot lingonsylt kokas inte rårörda lingon. Förutom att konsistensen och smaken blir olika behålls fler nyttigheter i lingonen om de inte kokas. Rårörda lingon är också ett sätt att förlänga livslängden på lingonen genom att utnyttja det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra.

Det är också vanligt med stekt fläsk till raggmunk med lingon.

Geografisk utbredning/koppling till platsen

Östergötland är av hävd en av landets största potatisregioner och har en i övrigt omfattande livsmedelsproduktion. Det visas bland annat i Mjölby, centralt i landskapet, där man placerat ett konstverk föreställande en stor King Edward-potatis mitt i en av stadens rondeller. 2007 utsågs raggmunk till Östergötlands landskapsrätt på mässan “Smaka på Östgötamat”. Även lingon finns det gott om i de östgötska markerna.

Även om raggmunk förknippas mest med Östergötland så äts den även i de flesta landskap i landet. Inte minst i närliggande Småland och Öland.

Historia kopplat till matkultur/ tradition

Raggmunk omnämns i skrift första gången 1904. Rättens namn kommer av potatisplättens raggiga kant och att den tidigare gjordes i en munkpanna. En sådan panna är som en plättlagg fast med djupare, skålade formar för att kunna grädda munkar.

Raggmunk serveras på de flesta restauranger med husmanskost, liksom annan mat med stekfläsk, ofta på tisdagar. I litteratur om mathistoria kan man annars läsa om att man förr i tiden, och då i västra Östergötland, åt raggmunk särskilt på långfredagen. I södra delen av landskapet åt man samma dag kall ”pärapannkaka”, alltså kall ugnsgräddad potatiskaka. Den skulle vara kall eftersom inga spisar fick användas på långfredagen.

Raggmunk blandas emellanåt samman med en annan potatisrätt, nämligen råraka. På Svensk Potatis och Hushållningssällskapets webbplats Potatis i tiden diskuteras vari skillnaden mellan raggmunk och råraka består. Man konstaterar där att ”övervägande kan man nog säga att råraka innebär råriven potatis som blandas med salt och steks som plättar och som ibland kan innehålla lite vatten. Raggmunk innehåller också råriven potatis men baseras för övrigt på en pannkakssmet”.

Uppdaterad

Källor