Produktbeskrivning
Rökt flundra.
Historia
Skrubbskäddan, Skrubba eller Flundra (Platichthys flöesus) liknar rödspättan och kan till och med ha röda fläckar på ryggsidan. På ryggsidans mitt och utefter rygg- och analfenan har fisken också en mängd skrovliga, vassa knölar. Denna ”skrubbiga” rand har gett fisken dess namn. Undersidan kan vara helt vit men är ofta gråfläckig. Den kan väga 2,5 kg och bli 50 cm lång. Vanlig vikt i våra vatten är 0,4-0,7 kg.
Skrubbskäddan är vanlig i Öresund och i Östersjön i höjd med Åland. Den tål bräckt vatten och fångas i mängder runt Öland och Gotland. Den förekommer på alla slags platta, grunda bottnar och kan gå långt upp i sötvatten, till åar och sjöar. Fisken är en allätare med liten mun och tar kräftdjur, maskar, musslor, tagghudingar och småfisk. Under vintern drar den sig ned till djupare vatten. Leken sker i januari-juni i saltvatten. Skrubbskäddan har ett tjockt skinn och tillagas hel eller flådd. Köttet är något silvergrått under skinnet men ljusnar vid tillagning. Fisken är framförallt viktig på ostkusten där den säljs som rökt flundra. Flundran är Ölands landskapsfisk.
Redan 1741 talar Linné om om särskilda ”Rök-Kulor, i hwilka Flundror och Strömming rökas”. De voro byggda under jorden, 3 alnar långa och 2 alnar höga. ”Fisken, som war uphängd på Jällar, röktes med Tall- och GranKottar, äfwen med rutin Ek eller förmultnade Tall-Stubbar, och med alt, som ej gaf låga, hwilken rökning påstod allenast 4 à 5 timmar, at Fisken ej måtte blifwa för mycket torr.”. Citat från Svenska kulturbilder 1929-1932.
