Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.

Netting eller nejonöga

Nejonöga.

Nejonöga. Foto: Matkult.se

Kategori

Fisk och Skaldjur

I produktion sedan

1900-talet

Produktbeskrivning

Nejonöga äts oftast färsk, stekt eller rökt.

Historia

Nejonöga är blodsugande eller asätande fiskar tillhörande gruppen rundmunnar. Nejonöga har broskskelett istället för ben. Den lever större delen av sitt liv som larv nedgrävd i botten. Larven heter linål och lever på plankton och alger. Linålen är helt blind. Linål omvandlas till nejonöga när den blir könsmogen och dör efter att den lekt.

Det vuxna djuret kallas också nätting/netting. Kroppslängden är omkring 40-50 cm för flodnejonöga, drygt 30 cm för bäcknejonöga. Havsnejonögat blir strax över en meter. Av de olika nejonögonen är det bara flodnejonögat som fångas som matfisk. Serveras färsk halstrad med ättika eller rökt. Bruket att fånga och äta nejonöga verkar ha varit mest spritt på östkusten och halstrat nejonöga anses som en uppländsk specialitet (1).

Nejonögon ansågs av romarna vara en delikatess (2).

Sverige har undantag från EU:s regler om skydd för hotade arter för fiske av olika arter av nejonögon.

Producenter

År 2014 fanns det en rad fiskare som fiskade och rökte Netting i det avgränsade geografiska området.

Kommentarer

Netting omnämns i Fritiof Nilsson Piratens novell ” Tre tallrikar” som ingår i samlingen ”Vänner emellan” år 1955. Netting måste ha producerats i Skåne/Småland i början av förra seklet.

Uppdaterad

Källor

  • Älvbyälven
  • Swahn, J.-Ö. 2002 Mat – Historisk Uppslagsbok Ordalaget