En stor del av den förindustriella litteraturen domineras av diverse hjälpredor och omfattar dels en kokboksdel. Det finns gott om litteratur i arkiv och på museer som handlar om äldre produktionsmetoder i hemmet, men även vetenskapliga texter där man kan följa livsmedelsindustrins framsteg genom tiden.
Kunskap om gamla svenska produktionsmetoder kan vara relevant för dagens matproducenter, och bidra till en ökad förståelse för varför dagens produkter ser ut och smakar som de gör. För att lära sig mer om kokböcker och allmänna översikter kan man vända sig till de olika källor som listas nedan.
Adelsköld, Elise, 1922. Kokbok för lekstugan. Stockholm: Albert Bonniers Förlag.
Anderssons, Anna Fröken, okänt år, Recepter från Fröken Anna Anderssons Kurs. Okänt förlag.
Andersson, Nils Johan. 1870. Våra bästa Mat-Lafvar. Kortfattad anvisning att igenkänna, insamla och till födoämne bereda några af våra allmännaste lafvar. Stockholm: Holmberg & Comp.
Asbjörnsen, P. C. 1871. Tidsenlig matlagning Kok och hushållsbok omfattande så väl vanlig matlagning, som tillagning af svamprätter, inläggning och förvaring, val och inköp af matvaror mm. Stockholm: Sigfrid Flodins Förlag.
Bergh, Augusta Katarina. 1927. Svensk Herrgårdsmat från mors och mormors kök, Stockholm: P A Nordstedt & Söners Förlag.
Berglund, Gustafwa. 1858. Alla snälla flickor små här en kokbok få dom när främmande de leta gör att ingen wågar åt dem finger peta. Stockholm.
Bergström, Anna. 1852. Den mig liten kokbok köper aldrig någon fara löper, att som flicka eller fru stå försatt i köket nu ty ditt hushåll så att ställa, att som mönster det kan gälla, jag dig lär och skall du få namn af snäll husmoder få. Stockholm: B Guldberg.
Bergström, Nancy.1997. Mat i skrift recept och kultur i kokböcker, Göteborgs Universitet, institutionen för hushållsvetenskap.
Björklund, Gustafwa. 1847. Björklunds kokbok. Stockholm: L:s Gust. Rylander.
Blomqvist, Hans, Mat och Dryck i Sverige Litteratur översikt. Stockholm: LT:s Förlag, 1980.
Cardfelt, E., Hulthen, A. och Olsson K. 2012. Renässansmat: recept och mathistoria från Vasaättens tid, Huddinge: Prolog mat & media.
Cullberg, Kerstin.1997. Mormors mat i Bohuslän, kunskap och råvara, Uddevalla: Bohusläns Museum och Bohusläns hembygdsförbund.
Egerin, S. 1733. En Rådig hus-hålds och kok-bok/ handlande så wäl om åtskilliga rätters och bakwärkds tillredande, som och om åtskillig slags Fruchts inläggande och förwahrande Jämte ett Bihang/…. Stockholm: Joh. L. Horrns.
Schartau, Gustava. 1832. Ekonomisk handbok. Andra delen. Stockholm. Innehåller brännvinsbränning av diverse, till exempel morötter, mm, bröd på olika slags råvaror, t ex potatis, växtrötter (sk nödbröd), frön, lavar, mossa, mm.
Schartau, Gustava. 1830. Ekonomisk Handbok. Första delen. Innehåller recept på olika drycker t ex halloncider, mm. Socker och sirapsberedning ur diverse råvara.
Elers, Ebbe. 1902. Några anvisningar för erhållande af goda produkter vid beredande af smör och ost i hemmet. Med förord af Gustaf Liljhagen, Statens instruktör i mejerihushållning. Gefle: Geflepostens tryckeri.
Elzberg, Margareta. 1751. Försök till en pålitelig matrednings bok eller upriktig beskrifning på allehanda matlagning, med hwad thertil hörer, såsom then nu för tiden år brukelig uti the förnämste kokbok, utan then för hwanlige tilsats af en …Tryckt uti Kongl. Tryckeriet.
Falk, Margaretha. 1854. Oumbärlig handbok för kokerskor och unga husmödrar, Stockholm.
Friberg Hildegard. 1915. Billig mat: Fullständig kokbok för det enkla hushållet: Utgivet av Göteborgs Nya Husmodersskola, Stockholm: Åhlen & Åkerlunds Förlag.
Gladh, Katarina och Wallenquist, Inga. 1996. Östgötamat – en smaksak. Östergötlands länsmuseum.
Genrup, Kurt, m fl. 1992. Mat och måltidsseder på Gotland. Borgholm: Guteböcker AB/Press Grafica.
Genrup, Kurt och Tham, Ulla. 2002. Matrike Norrland. Norrländska mattraditioner och måltidsseder med nya och gamla recept. Daus Förlag.
Grubb, Laura. 1892. 0umbärlig rådgifvare för hvarje hem: En lättfattlig handbok för vharje husmoder att rådfråga samt En fullständig kokbok, Malmö: H. C. Kyhns Förlag.
Grönstedt, Johan. 1915. Bordets Nöjen I Wasakonungarnes tid. Stockholm: Stockholms Bokindustri AB.
Hagdahl, Dr. Ch. Em. 1879. Kok-konsten som vetenskap och konst, med särskildt afseende på helsolärans och ekonomiens fordringar. Stockholm: E. M. Girons Förlag. Innehåller 3000 recept och bilder.
Hellström, Mats. 2005. Östersjömat. Traditioner, recept och matkultur. Stockholm: Carlssons.
Hollberg, Adriana. Husmanskost. En hjelpreda för sparsamma husmödrar af A H (Adriana Hollberg). Stockholm: Albert Bonniers Förlag 1873. Fjärde upplagan.
Höökenberg, Knut Erik. 1853. Kokkonster, samlade under resor i Sverige och Finland och tillägnad alla glada och tarfliga fruar och flickor af den gamle bekante. Kalmar: Ström och Bröder Westin.
Illustrerad kokbok genomsedd och granskad samt försedd med förord af R. Cadier. Andra Upplagan. 1879.Med tillägg om svampmatlagning. Stockholm: Förlagsföreningen.
Jacobsson, J. N. 1907. Modärn kokkonst för såväl det finare som enklare köket under samarbete med flere facmän. Stockholm: Aktiebolaget Weijmers Bokförlag.
Klencke, Herman. 1860(2. uppl.). Doktor H. Klenckes kemiska kokbok: fullständiga, lättfattliga, på vetenskaplig grunder strödda allmänna och detaljerade anwisningar: om födoämnena, såsom kött, fläsk, grönsaker, kaffe, the`, choklad, mjölk, mjölrätter och bröd, ägg m.fl.; om deras beståndsdelar och tillredning, deras werkan på kroppen och olika förmåga att bidraga till hans näring och underhåll; om kokwattnet, saltet, kökskärlen; om spiseln och förbränningen på densamma m.m., som hwarje omtänksam husmoder måste känna, för att rätt wälja och tillaga familjens födoämnen, och derigenom, med inbesparing af onödiga utgifter, winna en god och kraftig föda; om födoämnenas ändamålsenliga förwaring, så wäl på wanliga sätt, genom syltning, torkning o. s. w., som efter den appertska methoden m. fl.; tillika med ett bihang: sjukköket/ bearbetning i sammandrag af Wilhelm Kjellgren.
Larsson, Haglund Ingrid. 1600-tals recept ur Greve Pers Kokbok. Mat och minnen från Visingsborg Sveriges första grevskap. Visingsö: Ateljé Lovisa.
Langleth, Matilda. 1884. Husmodern. Förlag och utgivningsort saknas.
Lindgren, Christine, 1858. Den snälla köksan. Enkla anvisningar huruledes tarfliga hushåll bäst skötas i städerna och på landet. Jemte bihang innehållande några rätter af hästkött. Stockholm: Sigfrid Flodins Förlag
Lindstén, Inge-Gerd. 1992. Ölsupa och ängamat. Mat och mattraditioner i Axbergs och Hovsta socknar. Örebro:Axberg-Hovsta Hembygdsförening.
Von Linné, Carl. 1757. Berättelser om The inhemska wäxter, som i brist av säd kunna användas till bröd och matberedning. Collegio Medico.
Liwander, Aurora. Kortfattad handbok i Den Nyare kokkonsten, Stockholm: Oscar Thamms förlag. Endast en kokbok.
Lindberg, Christina. 1852. Oumbärlig hjelpreda i hushållet för unga husmödrar…Norrköping: Östlund & Berling.
Möller, Maria. 1860. Hushållet och köket. Stockholm: J. L. Brudin
Neuhof, Wilhelm. 1868. Kaffe och the. De olika sorterna, kännetecknen på godt, skadadt eller förfalskadt de olika tillredningssätten samt de förnämsta surrogaterna jemte uppgift på deras sammansättning och beredning samt dietetiska reglor för deras begagnande. Stockholm: Sigrid Flodins Förlag.
Nordiska Museet. 1989. Systematisk bibliografi, sakregister och författarregister, FATABUREN, Nordiska museet 1884-1989.
Nordlund, Greta, Karlberg, Greta och Benjaminsson, Anna. 1941. Modern handbok i konservering av kött och fisk. Göteborg:Esselte.
Norrby Ida. 1913. Malmö Stora Walskvarns Kokbok för sparsamma husmödrar.
Nya Kocken eller kokbok som beskrifwer tillredningen af alla nu brukliga matanrättningar jemte ett bihand innehållande upplysningar om förvaring, insaltning och torkning af alla slags matwaror, åtskilliga insyltningar, tillredningar af bärwiner med mera samt diverse andra nyttiga rön i hushållningen. Tredje och förbättrade upplagan. 1837.Tryckt hos Carl Richard Roselli.
Nylander, Margaretha. 1823. Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen; innehållande tillika beskrifning på confecturer, … och glacer samt ett bihand att göra , senap, ättickor bär.winer, att inlägga…..Stockholm: Tryckt hos Direct. Henrik Ind, Nordström på eget förlag
Pettersson, Lovisa. 1851. En hushålls- och kokbok eller fullständig hjelpreda för unga fruar, kokerskor och jungfrur uti den nu brukliga matlagningen, jemte underwisning i bryggd och bak, syltning, tillredandet af åtskilliga drycker, m.m. – på grund af flerårig egen erfarenhet, Stockholm.
Pseud, Tant Antonia.1912. Kokbok för land och stad. 1.3. Stockholm: Jo-O Löwing.
Radio Norrbottens Matredaktion. 1981. Norrbottens Matbok. Skrivarförlaget/Norrbottens Bildningsförbund.
Rosvall, Anders. 1911. Handbok i varukännedom för alla. http://runeberg.org/kvinnbib/varor2/
Simonsson, Sten. 1959. Ölbrygden i bibliotek och museer: en inventering. Uppsala, Svenska bryggareföreningen 75 år.
Swahn, Jan Öjvind. 1970. Man tager vad man haver. Jan Öjvind Swahn berättar om Cajsa Warg och serverar ur gamla grytor. Höganäs: Bokförlaget Bra Böcker.
Sveriges utbildningsradio. 2010. En tidsresa genom köket. http://www.ur.se/id/166789.
Ullitz, Ingeborg. 1832. Ekonomisk kokbok för sparsamma husmödrar jemte skarp salt och efter dansk metod, Göteborg: Backmans boktryckeri.
Vilgo, O. 1976. Bibliografi över svensk gastronomisk litteratur 1557-1950. Tranås 1976. (finns i pärmar på Nordiska museets bibliotek).
Walin, Ingeborg och Schager, Ingeborg. 1896. Kokbok recept samlade och utarbetade vid högre lärarinne seminariet s hushållsskola till ledning för skolans elever. Stockholm: P. A. Nordstedt & Söners Förlag.
Folkhushållningskommissionens fruktavdelningen. Sektionen för hemkonservering. 1918. Hemkonservering av frukt och bär. Flygblad 2. Stockholm: Aftonbladets Tryckeri.
Warg, Kajsa.1765. Hjelpreda i hushållningen för unga fruntimber. Fjerde uplagan. Tilökt med et bihand. Stockholm: tryckt hos Lor. Ludv. Greping på eget förlag
Weltzin, C. 1804. Ny kokbok eller anvisning till en myckenhet nu brukliga mat-rätters tillredande jemte ett bihang innehållande kunskaper om hwarjehanda hushålls rön. Cederholm.
Weltzin, C. 1806., Anwisning til Potäters mångfaldiga begagnade såsom til Mjöl, Gryn, Brännvin, Puder, Stärkelse, Surdeg, Ost, Smör, Twål, Ljus, och en mängd af mera och mindre tarfliga Rätter, äfven til gödning för Boskap, tryckt hos S. U. Nordström.
Zetterstrand, Anna Maria. 1883. Kok- och hushållsbok, grundad på 80-årig öfning och erfarenhet i kokkonsten och hushållningen. Fjärde upplagan. Norrköping: M. W. Wallbergs Förlag.
Östman Elisabeth. 1911. Iduns kokbok. http://runeberg.org/idunskok/
Länk till annan webbplats.
Skribent
Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola
