Materialet om regional mat är indelat efter landskap, då den mesta av litteraturen utgår från den indelningen. Litteraturen om svensk mat och dryck fokuserar generellt på de välbärgade delarna av böndernas mat- och måltidskultur. Arbetarklassen är sällan representerad.
Litteraturlistorna nedan innehåller framför allt större verk och fallstudier. Därutöver finns även många kortare artiklar som publicerats under åren.
Norrland, allmänt
Fjellström, P. 2002. Kvinnoliv och måltidsglädje. Kosthåll och resurser inom det nordliga rummet. Umeå: Norrlands Universitetsförlag.
Fjellström, P. 1970. Nord- och mellansvenskt kosthåll i kulturekologisk belysning. I: Bringéus, N-A (red)1970. Mat och Miljö. En bok om svenska kostvanor.
Tham, U., Levin, T., Genrup, K., (red) 2001. Matrike Norrland. Bjästa: CeWe.
Norrländsk uppslagsbok, vol 1-4. 1993-1996. Umeå: Norrlands Universitetsförlag.
Gästrikland
Nilsson, K. 1977. ’Några traditionella maträtter från Gästrikland.’ I: Från Gästrikland 1977. Gävle: Gästriklands kulturhistoriska förening.
Hälsingland
Lundell Jan 2002. Arbete, mat och vardagsliv i medeltidens Hälsingland. Hälsinglands museum.
Cullbrand Ingrid 1993. Mat och matvanor i Arbråbygden 1930-1950.
Clinell Lillie 1987. Folk och festmat i Hälsingland.
Fjellström C. 1990. Drömmen om det goda livet. Livskvalitet och matvanor i ett framväxande industrisamhälle; Stocka sågverk 1870-1980, Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Medelpad
Kulinariska kullerbyttor: recept från Västernorrland. 2002. Maten i Västernorrland.
Kulinariska kullerbyttor: länsrätter från Västernorrland. 2002. Maten i Västernorrland.
Netterlund, K. 1980. Mattraditioner i Medelpad och Ångermanland: seder och bruk i helg och vardag. Stockholm: LT.
Ångermanland
Netterlund, K. 1980. Mattraditioner i Medelpad och Ångermanland: seder och bruk i helg och vardag. Stockholm: LT.
Jämtland och Härjedalen
Nilsson, K. 1996. Skafferiet: mat från Jämtland och Härjedalen. Östersund: Jamtli/Jämtlands läns museum.
Olsson, C-E. 1983. ’Sur, härsken, rutten: om kosten förr i världen’, Jämten1983, nr 76, s. 138-148 Östersund: Jamtli /Jämtlands läns museum.
Tham, U. 1993. Matpraktikan: Jämtland och Härjedalen. Stockholm: Tiden.
Zipsane, H., Hemmendorff, O. (red) 2010. Kreativa traditioner: Mat med historia. Östersund: Jamtli förlag.
Västerbotten
Genrup, K. 1991. ’Om palt och pitepalt’. Pitebygdens fornminnesförenings årsbok 1991, s 54-60.
Högström, G. 1995. Mat i Skelleftebygden: förr och nu. Skellefteå: H. Åkerlund.
Högström, G. 1996 Folktro & mat från Skelleftebygden: naturens skafferi. Skellefteå: H. Åkerlund.
Mat i Västerbotten. 1995. Umeå: Västerbottens museum.
Mat och Måltid. 1971. I: Västerbotten (årg 52).
Viklund, K. 2005. ’Kråkbär och gravad sik - Västerbottens mångkulturella förflutna i miljöarkeologisk belysning.’ I: Engelmark, Larsson och Rathje (red), En lång historia- festskrift till Evert Baudou på 80-årsdagen. Umeå: Institutionen för arkeologi och samiska studier.
Norrbotten
Fjellström, C. ’Den norrbottniska identiteten speglad genom mat och måltider’, Norrbottensakademiens Årsskrift 2006/2007.
Genrup: K. 2001. ’Matkulturer i norr. Några anteckningar om Norr- och Västerbotten med utgångspunkt från 1800-talet. I: Tedebrand, L-G och Edlund, L-E (red). Tre kulturer i möte. Umeå: Kulturens frontlinjer 27.
Lundin, K. 1990. ’Kokgropar i Norrbottens kust och inland: ett försök till tolkning av kokgroparnas funktion.’ I: Arkeologi norr. 1990(3), S. 139-174.
Lång, A-L., Björk, J., Ulefors, H. 2006. Mat och människor: en norrbottnisk matresa genom tre sekel. Gammelstad: Friluftsmuseet Hägnan.
Norrbottens matbok. 1980. Luleå: Skrivarförlaget/Norrbottens bildningsförbund.
Norrbottens mat och kulturhistoria. 1991. Luleå: Bergnässkolan.
Vikström, L. 1994. Norrbottens mat, Södra Sunderbyn: L. Wikström.
Lappland
Clinell, L. 1995. Norr om polcirkeln. Kultur - matkultur. Skellefteå: Artemis.
Eidlitz, K. 1969. Food and Emergency food in the circumpolar area. Uppsala: Etnologiska institutionen.
Eidlitz, K. 1993. Bark och ripa: mat i norr på naturahushållningens tid. Jokkmokk: Ájtte
Hansson, S., Gavelin, H., Fjällberg, M. och Hed, E. 2012. Lappmarkens skafferi, Vilhelmina : Helen Gavelin.
Wiklund, K.B 1902. Lapska seder och föreskrifter rörande mat och matlagning.
Skribent
Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola
