Smaka Sverige logotyp, länk till startsidan.
Öl som serverades under Grüne Woche. Foto: Bernhard Ludewig

Öl som serverades under Grüne Woche. Foto: Bernhard Ludewig

Publicerades

Svenska drycker blir allt mer populära

Överallt i Sverige tycks nya mikrobryggerier poppa upp. Och efter de senaste årens starka trend med hantverksöl står nu cidern på tur med producenter som blickar mot utländska marknader. Kort sagt: svensk dryckeskultur är på stark frammarsch.

Martin Ragnar, grundare och sekreterare i Svenska Dryckesakademin och författare till boken Svenska Drycker, beskriver vågen av nya små producenter av öl, cider, fruktvin och hantverksläsk som ”remarkabel”.

– Vi är nog fler i samhället som är intresserade av mat och dryck idag än för 20 år sedan. Samhället blir också rikare. Det är en större del av befolkningen som har råd att betala någon spänn extra för kvalitet. Det skapar förutsättningarna för en blomstrande marknad, konstaterar Martin Ragnar.

Den här trenden har fångats upp och fått extra skjuts av initiativ från branschen och staten. Under 2017 turnerade exempelvis vandringsutställningen Svenska Drycker i regi av Jordbruksverket och Svenska Dryckesakademin för att inspirera till nytänkande och entreprenörskap hos producenter. Hösten 2018 hölls i Malmö den första upplagan av mässan Skånska Drycker med ett 40-tal dryckesföretag representerade.

Svensk dryck kan nå samma framgång som det nordiska köket

I branschen finns en förhoppning att den svenska drycken kan göra samma framgångsresa som det nordiska köket gjorde i början på 2000-talet, med stor internationell uppmärksamhet och skapandet av Manifestet för ny nordisk mat med tio punkter om renhet, säsong, etik, hälsa, hållbarhet och kvalitet.

– När vi bildade Svenska Dryckesakademin 2015 var målet att sätta svensk dryck på kartan och tänka övergripande kring dryck. Vi har skissat på ett manifest för Ny nordisk dryck med inspiration från det som gjordes för maten 2004, men för att realisera det måste det till lite pengar för att kunna samla sommeliererna från Nordens ledande restauranger på ett ställe under några dagar. Ser man till turism och besöksnäring så är det ju drycken snarare än maten som drar. Man åker helt enkelt till Skottland för att prova whisky snarare än för att prova haggis och reser man till Normandie så är det för cidern snarare än för sniglarna.

Martin Ragnar tycker att vi i Sverige måste bli bättre på att koppla ihop mattraditionen med dryckestraditionen – så som man gör i andra länder.

– Titta på Nobelmiddagen. Där serveras mat enligt det nya nordiska köket och med svenska råvaror – men aldrig dryck från Sverige. Från Svenska Dryckesakademin driver vi på för att Nobelfesten självklart ska servera svenska drycker till. Detta är ju ett gastronomiskt skyltfönster mot världen av Guds nåde som det vore dumt att inte utnyttja. Och absolut ingen festdeltagare skulle behöva gå från festen besviken med tanke på de fantastiska drycker Sverige producerar.

Tyskarna får smaka svensk cider

Ett företag som väl illustrerar den allt starkare svenska dryckeskulturen är Pomologik. De exporterar redan mousserande och stilla cider, alltså cider utan kolsyra, till Storbritannien och hoppas nu kunna få in svensk cider även på den tyska marknaden.

– Det finns en oupptäckt potential i svenska äpplen. Jag tycker att vi har bättre syra, balans och arom i våra äpplen här uppe. Det finns ett annat djup i smaken som gör vår cider mer vinlik. Den passar bättre till mat och är lagringsbar. På ett personligt plan är det kul att upptäcka något som funnits framför oss men som ändå är så pass outforskat, säger Johan Sjöstedt på Pomologik.

Han beskriver en utveckling där intresset för svensk dryck har ökat under senare år och där regionala mervärden bättre tas tillvara.

– Vi har traditionellt varit dåliga på att se värden i det vi har runt omkring oss. I andra länder finns en regional eller nationell stolthet i mat och dryck som inte riktigt finns här. Vi är snabba på att ta till oss saker utifrån, men dåliga på att se det vi har.

Fakta

I Sverige verkar över 800 företag med att producera drycker. Nära 700 av dem riktar in sig på att göra alkoholhaltiga drycker som vodka, whisky, vin, öl och cider. Öl är det största segmentet med över 500 ölproducenter. För tio år sedan var den siffran drygt 30. Efter de senaste årens boom med lokalproducerad hantverksöl sker nu något liknande med hantverkscider, om än i mindre skala. Under 2018 fanns 75 producenter av cider och andra jästa drycker gjorda på frukt, vilket var en fördubbling mot året innan. Totalt exporterar Sverige cider för 1,3 miljarder kronor.

Källa: Dryckesbranschrapporten 2019