Linda producerar buffelmozzarella på Ängsholmens gårdsmejeri i Uppland

Ängsholmens Gårdsmejeri är ett familjedrivet mejeri, som ligger utanför Harbo några mil norr om Uppsala. Pappa Pontus tar hand om de runt femtio bufflarna och lantbruket, mamma Eva sköter bokföring och ekonomi och dottern Linda, som är utbildad livsmedelsagronom, driver mejeriet. Detta har de gjort sedan 2012. Linda ystar dels ost av bufflarnas mjölk, dels av komjölk som de köper från grannarna.

Första mjölkande vattenbufflarna i Skandinavien

Lindas föräldrar var intresserade av att starta gårdsmejeri och lärde sig ysta via kurser hos Eldrimner. De hade till en början fjällkor, men de ersattes efterhand av bufflar. De första bufflarna kom till gården 2012. Det var de första mjölkande vattenbufflarna i Skandinavien och importerades från Tyskland. Bufflarna äter huvudsakligen grovfoder som familjen odlar själva. De får även lokalt odlad vete, havre och ärtor som tillskott när de mjölkar.

Om buffelkorna blivit dräktiga föds kalvarna i februari, och när kalvarna fötts får de gå med sina mammor i åtta till tio veckor, därefter mjölkas buffelkorna mellan april och oktober.

– Fram till nu har det varit väldigt hårt arbete när vi har försökt förstå och lära oss om vår produktion. År 2018 började Lindas make Jonas också jobba i företaget. Han ansvarar för det mekaniska. Då kompletterade de utrustningen och började tillverka buffelmozzarellan i lite större omfattning.

– Vi har tillverkat buffelmozzarella sedan 2012, men när min man också började i företaget, började vi med maskintillverkning som hjälp. Större mängder mjölk kräver bollningsmaskinen och sträckningsmaskinen om man inte helt ska köra slut på kroppen, förklarar Linda. Fortfarande står dock ostarna som görs av komjölk för den större delen av produktionen. Även köttet från de vattenbufflar som slaktats säljs i köttlådor och de börjar ha har hittat sin kundkrets. När tjurarna är tre år körs de till slakt på ett närbeläget slakteri.

Positiv framtid för mathantverk

Ängsholmens Gårdsmejeris produkter säljs i rekoring eller i deras gårdsbutik. De har också ett samarbete med en restaurang i Uppsala och återförsäljaren Grönsakshallen Sorunda. Även den lokala ICA-butiken säljer deras produkter.

– Mer än hälften av vår produktion säljs direkt till konsument, säger Linda.

Att deras företag ska växa är ingenting vare sig hon eller de andra är särskilt intresserade av.

– Det handlar mer om att få till en hållbar arbetssituation, vilket är tufft när man har egna djur som måste mjölkas och tas om hand varje dag. Linda tycker dock att svenskt mathantverk går en blomstrande framtid till mötes.

– På mina tio år i branschen märker jag att folks attityd ändrats, men det betyder inte att vårt företag behöver bli större, säger Linda. Hon tycker ofta att det finns en elitistisk syn på mathantverk.

– Allt behöver inte vara bäst, det räcker att det är tillräckligt bra! Alla produkter som folk gillar är bra. Samtidigt kom juryn på SM i Mathantverk 2023 fram till att två av ostarna som Linda gjort var just bäst.

– Vår målsättning med den här typen av småskaligt hantverk är att göra en produkt som går att köpa färsk och smakar otroligt gott, som inte transporterats genom Europa eller påfrestar naturen. Vi försöker även att indirekt genom ostens produktion, förändra landskapet runt gården genom betning av våtmark och vall, vilket i förlängningen bidrar till öppnare ytor där groddjur, fåglar, och små djur trivs och frodas och där Sörsjöns vatten kan svämma och sedimentera, förklarar Linda.

Du kanske också är intresserad av det här

• Exempellänk 1
• Exempellänk 2