Det genuina fäbodbruket lockar en yngre generation, men det krävs insatser för att ta tillvara dess möjligheter för lokal och traditionell livsmedelsproduktion. Det menar projektledare Birgitta Sundin på Eldrimner som bedrivit ett främjandeprojekt för ökad mejeriproduktion på Sveriges fäbodar.
Eldrimner har med EU-medel från landsbygdsprogrammet bedrivit ett projekt med målet att utbilda i ystning och traditionella metoder, bidra till samt att öka produktionen av förädlade mjölkprodukter på fäbodar.
- Det finns en lång tradition av att använda fäbodarnas skogsbete och ta tillvara och förädla den mjölk som betet ger. Tyvärr har de fäbodar som förädlar mjölk idag blivit färre och färre. Därför fokuserade vi på att stötta och utveckla mjölkförädlingen, berättar projektledare Birgitta Sundin.
Inom projektet genomfördes kurser, olika aktiviteter med fokus på nätverksbyggande och.en studieresa tillsammans med svenska fäbodbrukare till Schweiz och södra Tyskland. Där mötte de ett fäbodbruk som är en naturlig del av lokalsamhället och där produkterna har hög status och värdesätts för sin goda kvalitet.
- Vi såg att det i dessa länder finns ett större lokalt stöd och levande traditioner kring fäbodbruket. De har ofta en turistverksamhet och servering i anslutning till sin fäbod. Men den stora skillnaden är att de har större volymer mjölk och därmed tillverkar mer produkter än i det svenska fäbodbruket, säger Birgitta.
För att underlätta för fäbodar som vill utöka sin mejeriproduktion köptes en större kopparkittel in som lånas ut till dem som vill testa större volymer.
Intresse från en ny generation
Insatserna har bidragit till att öka nätverkandet mellan fäbodbrukare och en yngre generation har engagerat sig.
- Det som var väldigt positivt med projektet var att det finns många intresserade personer som önskar starta och driva fäbodbruk på något vis. Det finns många som har visioner, men som ännu inte har kunskap eller tillgång till en fäbod i närheten av där de bor, berättar Birgitta och fortsätter:
- I den yngre generationen finns en lockelse efter det genuina. Det är något med fäbodlivet som vi moderna människor saknar. Det kan lätt bli romantiserat, så från den bilden till att fäbodarna ska brukas – det är kan vara ett långt steg.
Utmaningar som kräver insatser
Utifrån erfarenheterna i projektet kan Birgitta Sundin konstatera att det finns många utmaningar för det svenska fäbodbruket. De små lokala mejerierna har försvunnit och att de stora mejerierna hämtar inte längre från fäbodar och mindre gårdar. Detta i kombination med regelverk som inte är anpassade för småbruk gör att förutsättningarna blir allt svårare. Det är också svårt att hitta gårdar i anslutning till fäbodarna där korna kan vara på vintern. Vid en kartläggning 2017 fanns runt 250 fäbodbrukare och ett femtiotal som hade mejeriproduktion.
- Idag har antalet minskat särskilt bland dem som förädlar. Det är bara en spillra kvar, säger Birgitta.
- Vi behöver höja statusen för fäbodbruket och erkänna fäbodbruket som en viktig del i ett hållbart jordbruk och en hållbar matproduktion. Det krävs krafttag av samhället - av myndigheter, jordbrukare och konsumenter för att ta tillvara möjligheterna med fäbodarna, säger Birgitta och lyfter även fram den lokala livsmedelsproduktionen i ett beredskapsperspektiv.
- Tittar vi på helheten kan fäbodarna anses vara ett resurseffektivt sätt att hålla djur. Kor som kan föda sig på kargare marker kan vara en resurs i ett beredskapsperspektiv. Och med mindre jordbruk på många platser slipper vi att frakta mjölken fram och tillbaka. Dessutom arbetar fäbodarna med färsk, spenvarm mjölk vid tillverkning och mjölken behöver därmed inte först kylas för att sedan hettas upp. Det är resurseffektivt, säger Birgitta.
Vad tänker du om att Sverige tillsammans med Norge nominerar fäbodbruk till Unescos lista över immateriellt kulturarv?
- Det är ju fantastiskt och kan höja fäbodarnas status. Men det viktiga är att om en kultur ska överleva och utvecklas, så måste den aktivt brukas.
Projektledarens råd till andra som ska driva projekt
- Ge utrymme för det oförutsedda – både i ansökan och i det löpande arbetet. Det kommer alltid upp goda idéer i samspel med målgruppen som man önskar arbeta med inom ramen för projektet.
Fakta om projektet
- Namn: Utveckling av traditionell fäbodproduktion - ökat värde vid lokal förädling
- Projektägare: Eldrimner
- Kontakt: Birgitta Sundin, Eldrimner
- Finansiering: Landsbygdsprogrammet 2014–2020 inom utlysning Pilot- och samarbetsprojekt för utveckling av traditionell småskalig kultur.
- Om projektet: Genom kurser, träffar, studieresa och möjlighet att hyra större ystgryta har projektet bidragit med inspiration och kunskap inom förädling av mjölk till traditionella och nyskapande fäbodprodukter. Genom olika nätverk och träffar har detta kommit till nytta för nuvarande och blivande fäbodbrukare och givit dem möjlighet till utveckling av det egna företaget med målet att öka ekonomi och kvalitet. För att stötta den mjölkförädlande delen av fäbodnäring som befinner sig i stor risk att försvinna. Utgångspunkten var de önskemål om att öka produktionskapacitet, mängd produkter och dess mervärden som framkom i kartläggningen av den svenska fäbodnäringen, ”Vägar framåt – En behovskartläggning av fäbodbruket i Sverige” (Attime AB, 2017)
