Under påskveckan äter vi i Sverige i runda slängar 70 miljoner ägg vilket motsvarar 4000 ton ägg i olika former. Traditionen att äta ägg under påsken finns i de flesta länder i västvärlden och ägget är enligt kristen tradition en symbol för liv. Att påsken blivit den stora ägghelgen beror på att vårljuset får hönorna att värpa igen efter vintern.
I Sverige finns cirka 8,6 miljoner höns och vi äter i genomsnitt 5,3 ägg per person varje vecka. Under påskveckan maxar vi intaget av ägg och äter tillsammans 70 miljoner ägg i form av ägghalvor, omelett och pajer.
Maten vi äter vid högtider har olika betydelse och den saliga mixen av traditioner och matkultur har utvecklats under åren. Innehållet på påskens smörgåsbord har stora likheter med julbordets rätter, men en del av maten har sin särskilda förklaring i påskhögtidens brytande av fastan, och firandet som följde på det.
Att påsken blivit den stora ägghelgen beror på att det fanns ett överflöd av ägg vid tiden för påskfirandet. Enligt den kristna traditionen var det förbjudet att äta ägg under fastan och vårljuset fick hönorna att sätta igång och värpa igen efter vintern. På så sätt fanns det ett lyxigt äggöverskott till påsken som gjorde att man kunde äta hur många ägg man ville.
Under 1900-talet introduceras påskmaten som vi känner till den idag. På påskbordet fanns då som nu ofta ägg, lax, sill, Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, potatis, lamm, läsk, snaps och öl. År 1910 kom påskmusten som ett alternativ till våra alkoholhaltiga drycker. Påskölen är en nyare företeelse och dök upp först 1991.
Lammet är en nyare råvara i Sverige till påsk. Lammen var för unga för att slaktas i påsktid i många delar av vårt land, men tack vare nya tekniker för livsmedelsförvaring har den judiska traditionen med påsklamm nu tagit plats som påskmat i Sverige.
svenskaagg.se Länk till annan webbplats.
matkult.se Länk till annan webbplats.
SO-rummet Länk till annan webbplats.
Systembolaget Länk till annan webbplats.
Institutet för språk och folkminnen Länk till annan webbplats.