Prinskorv, falukorv, grynkorv, blodkorv, hackekorv, pölsa, isterband och många, många fler är de korvar som firas på Alla korvars dag. Korven har följt med oss genom kulturhistorien, från gårdsslakten till korvkiosken och in i finrummet. Det är värt att fira!
Alla korvars dag firas sedan 2016, men korven har betydligt längre tradition än så. Redan på medeltiden var korvstoppning ett enkelt sätt att förvara köttet efter slakten. Under århundradena förfinades korvtillverkningen och med tiden kom konserveringsmetoderna rökning, saltning och torkning. Varje by hade sina speciella korvsorter och kryddblandningar. Falukorv, medvurst och knackvurst tillhör våra äldsta korvtyper.
Efter Stockholmsutställningen 1897 blev de kringvandrande försäljarna som sålde korv med potatismos mycket populära runt om i städerna. Det kom dock att dröja innan det klassiska korvbrödet dök upp, liksom seden att servera korven med ketchup och senap.
Under senare år har den ibland utskällda korven åter fått komma in i finrummet. Vi hittar ofta korvar av både, nöt, fläsk, lamm, älg och vildsvin på restauranger och matmarknader.
Den 12 mars firar vi bäst med en korv av valfri sort. Vilken väljer du?
Exempel på korvar ur den svenska matkulturen hos Matkult.se: