I Vänern finns en fisk som heter siklöja. Den fiskas mellan den 17 oktober till den 17 december för sitt orangea guld, Vänerlöjrom. Nu har produkten Vänerlöjrom fått EU-beteckningen skyddad ursprungsbeteckning (SUB).
Siklöjan har fiskats under många hundra år i Vänern och under 1960-talet började produktionen öka. Fisket av siklöja är en viktig inkomstkälla för fiskarna vid Kållandsö och Spiken utanför Lidköping.
År 2014 bildades Vänerlöjrom ekonomisk förening som består av fiskare som alla har lång erfarenhet av hantverksmässig framställning av Vänerlöjrom. Det är även den föreningen som står bakom ansökan om skyddad ursprungsbeteckning.
– Att få en skyddad EU-beteckning för Vänerlöjrom har varit det största målet i föreningen. Det har varit svårt att uppnå men nu är vi äntligen där. Jag är mycket glad och det kommer ha en stor betydelse för alla producenter av Vänerlöjrom, säger Thommy Möller som ordförande i Vänerlöjrom ekonomisk förening.
Föreningen har haft Kalix löjrom som förebild i arbetet. Att få en produkt skyddad ökar medvetenheten kring Vänerlöjrom. Produkten kommer bli mer omtalad och Thommy beskriver att han ser det som positivt att produkten är bland de tio första i Sverige att få detta skydd.
Vänerlöjrom kommer från vänersiklöjan som har sitt ursprung i siklöjan från Bottenviken. De separerades från varandra för över 8 000 år sedan. Det gör att den har en unik genetisk uppsättning. Tillsammans med den unika miljön som är i Vänern får produkten en unik smak.
– Jag brukar beskriva smaken av Vänerlöjrom som friskt dricksvatten med salt eftersmak. Den kan även upplevas lite torrare än annan löjrom. Salthalten i rommen är fyra procent och alla producenter använder samma sorts salt, berättar Thommy.
– Jag skulle servera den på rostat bröd med kallrökt eller varmrökt lax. På laxen läggs en stor sked med löjrom och lite hackad rödlök. Eller varför inte toppa en räkmacka med lite löjrom?