Bild på fattiga riddare

Foto: Pixabay

Undvika matsvinn - en förlorad kunskap?

Ett par generationer tillbaka i tiden togs maten tillvara på ett annat sätt. Det moderna sättet att leva, med tidsbrist i vardagen och ändrade konsumtionsmönster kan ha bidragit till att vårt matsvinn ökat. Men det finns saker som vi konsumenter kan göra för att minska svinnet, och därigenom minska vår miljöpåverkan, klimatpåverkan och vårt resursslöseri.

Vad slänger vi och hur mycket?

Enligt Naturvårdsverket står hushållen för omkring 75 procent av allt matavfall. Det uppgick under 2016 till 129 kilo matavfall per person i Sverige. I statistiken ingår både oundvikligt avfall som kaffesump och ben och matsvinn som hade kunnat undvikas.

Med matsvinn menas mat som framställs i syfte att ätas av människor, men som av olika anledningar inte äts. Matsvinn i primärproduktionen, även kallat produktionssvinn, omfattar växter eller växtdelar efter skörd och animaliska produkter efter slakt eller fångst. Matsvinn är slöseri med både miljö, resurser och pengar. Exempel på matsvinn är matrester som inte äts upp, frukt och grönsaker som slängs för att de blivit skrumpna och mögliga och oöppnade matförpackningar.

Så kallade plockanalyser visar att störst del av det onödiga matsvinnsavfallet är frukt och grönsaker, matrester och bröd. Även om vi slänger mindre av kött, fisk, skaldjur och ägg i vikt så är det minst lika viktigt att bättre ta tillvara på dessa.

Från matrest till maträtt

Livsmedelsverket har i veckan lanserat en kampanj om matsvinn där de kommer släppa nya ord som knyter an till matsvinn. Kanske blir ett av dessa ett nytt ord som kommer in i svenska akademiens ordbok om 10 år. Kanske blir det ordet klimatklipp - att fynda en vara som närmar sig bäst före-datum, eller ordet kylchilla - att sänka temperaturen i kylen och sedan chilla eftersom maten håller längre eller varför inte ordet kaoskomponera - att fantisera ihop nya rätter av sådant som annars skulle slängas.

Det finns många sätt att minska svinn genom att ta tillvara på mat. Att göra matlådor, frysa in och laga om mat är för många självklart, liksom att göra pyttipanna eller smoothies, men det finns också gamla fina hederliga recept att väcka till liv.

Återupplivat bröd

När bröd blir torrt finns det enkla knep att få nytt liv i det. Du kan smula ner det och använda som ströbröd, rosta brödet eller göra krutonger av det Matkult.se är en webbplats som drivs av myndigheten Institutet för språk och folkminnen. Enligt den bidrog införandet av järnspisen på 1800-talet till att hushållen började göra grötliknande puddingar och fattiga riddare av torrt bröd.

Recepten nedan är hämtade från matkult.se som vill göra kulturarvet kopplat till mat, dryck och måltider synligt och tillgängligt. Grunden är det rika arkivmaterial som finns i institutets samlingar.

Recept

Brödpudding från Vänge
För 4 personer
Ingredienser
8 st skorpor eller torkade brödkanter
½ stop mjölk (6,5 dl)
2 ägg
Beredning
Skorporna stötas och läggas i en del mjölken att svälla en stund. Äggen uppvispas med resten af mjölken och alltsamman slås i en smord eldfast from att grädda 20 min.

Serveras med hallonsylt.
Recept från: Madam Brunnberg, Elfsby, Vänge, Uppland
Upptecknat: 1901 av Lisa Biberg (Uppsala, 29403:17)

Recept

Fattiga riddare från Hjärpås
För 6 personer
Ingredienser
1 12-öres hvetebröd
½ lit mjölk
3 msk mjöl
½ msk salt
Flott
Beredning
Hvetebrödet skäres i ganska tunna skifvor. En smet tillagas af mjölen, mjölet och saltet. En stekpanna upphettas, flottet ilägges, brödskifvorna doppas väl i smeten och stekas vackert ljusbruna på båda sidor. Ätes med lingonsylt.

Recept från: Arrendtorshustru Fiken Sandberg, Ledet i Hjärpås, Västergötland
Upptecknat: Av M Schröder den 2 aug 1905 (nr 29403:20)


Källor:

Anna-Karin Westöö, SCB, och Carl Jensen. Matavfall i Sverige, uppkomst och behandling 2016. 2018.IVL Svenska Miljöinstitutet, Svenska MiljöEmissionsData (SMED), Naturvårdsverket, Matkult.se