Foto: Stephan Berglund
Målen för den svenska livsmedelsstrategin
Den 16 januari 2017 nåddes en blocköverskridande överenskommelse kring de långsiktiga målen för den nationella livsmedelsstrategin. Därmed finns det nu goda förutsättningar för att en nationell livsmedelsstrategi ska antas av riksdagen.
Livsmedelsstrategin innehåller tre strategiska områden. Målen för dessa råder det nu bred politisk samsyn kring. Dessa är:
Regler och villkor
Målet för det strategiska området Regler och villkor ska vara att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Detta genom ändamålsenliga skatter och avgifter, regelförenklingar, administrativa lättnader och andra åtgärder för att stärka konkurrenskraften och lönsamheten.
Konsument och marknad
Målet för det strategiska området Konsument och marknad ska vara att konsumenterna ska ha ett högt förtroende för livsmedlen och kunna göra medvetna och hållbara val, exempelvis av närproducerat och ekologiskt. Marknaden för livsmedel ska kännetecknas av en väl fungerande konkurrens. Den svenska livsmedelsexporten ska ges förutsättningar att öka för att möta efterfrågan på relevanta marknader.
Kunskap och innovation
Målet för det strategiska området kunskap och innovation ska vara att stödja kunskaps- och innovationssystemet för att bidra till ökad produktivitet och innovation i livsmedelskedjan samt hållbar produktion och konsumtion av livsmedel.
– Detta är ett mycket välkommet besked och vi ser fram emot att få arbeta med den långsiktiga handlingsplan som kommer att ligga till grund för livsmedelsstrategin fram till år 2030, säger Camilla Bender Larson, Landsbygdsutvecklare hos Jordbruksverket som jobbar med de nationella matuppdragen.
