Övertygade algmissionärer: “Alger är både miljövänligt och gott”

- Alger är gott. Och betydligt nyttigare än odlad fisk!

Leif Andreasson och Per Svensson, som båda är engagerade i försöken med att producera och förädla alger som mat, eller som produkt i beredningsindustrin, är övertygade algmissionärer.

- Drömmen är att vi har algproduktion här i Sotenäs kommun inom ett antal år, säger de förhoppningsfullt.

Alltihop började med projektet Alger som mat som Sotenäs sökte, och fick, stöd för hos Jordbruksverket, och som beskrivs i artiklar här intill.

Projektet födde tankar om maträtter och recept – men också om en algproduktion där hela produkten utvinns och allt tas tillvara.

- Vi vill få en återbrukskedja med algodling ur ett miljöperspektiv. Utan rester och utan spill, utan marina rester. Och nya maträtter där vi konsumenter får i oss nyttigheter, berättar Per Svensson.

Alger på menyn

Redan i dag förädlas alger i Sverige. Till algchips och algkaviar, exempelvis.  Algerna är importerade från Sydostasien, de ser ut som gräs och de finns också att köpa i fiskbutiken.  I Sotenäs och Tanums kommuner har – förstås - de flesta restauranger alltid någon rätt som innehåller alger.

- Det är gott, intygar Leif Andreasson.  Vi äter och har ätit alger många gånger, och vi har inget emot att vara försökskaniner för projektets skull, säger han med ett leende på läpparna. Det godaste jag har smakat så här långt är en komborätt: wokade alger med olja och vitlök.

Bäst som granne med fisk

Den bästa algodlingen sker bredvid en fiskodling, i processvattnet från den marina industrin. Det ger algen en optimal tillväxt – samtidigt som algen tar hand om kväveutsläppet från fiskodlingen.

- Varje år läcker 115  000 ton kväve ut vid fiskodling i Sverige, i Norge läcker det 1,2 miljoner ton när odlad lax fodersätts och lakas ur, berättar Per Svensson.

Algen behöver ljus och kväve för att växa. Att odla alg innebär alltså att plocka bort en riskfaktor, kväve, och vi får en produkt från havet som innehåller sådant som är nyttigt för oss.

För närvarande pågår två test i samarbete med vid Chalmers, där den marina industrins processvatten används för att odla alger i.  Det går bra, eftersom vattnet inte innehåller skräp, enbart salter. Forskningen sker genom Swedish AlgaeFactory och i samarbete med Orklas industri i Munkedal. Algerna är från Antarktis, eftersom de är tåliga mot både kyla och mörker.

Liknande tanke i Norge

Norrmännen odlar 1,5 miljoner ton fisk om året. Därför har tankar på att odla alger av miljöskäl naturligtvis också fötts i vårt grannland berättar Per:

- I Norge kassaodlas 1,2 miljoner ton lax varje år, och de har en koncessionskostnad på 50 miljoner kronor. Totalt odlas 1,5 miljoner ton fisk där – här i Sverige odlar vi 18 000 ton...

Det är en skillnad i storheter som inte dämpar entusiasmen i Sotenäs kommun.  Alger som mat är bara början på det spännande framtidsarbetet.

- Det är ett mycket roligt arbete. Och det ger förhoppningsvis resultat, säger Leif Andreasson. Men man måste vara ihärdig!

Länk till Chalmersprojektet:
http://www.swedishalgaefactory.com/ Länk till annan webbplats.

Alger som mat

Projektet i korthet

Alger som mat genomfördes i Sotenäs kommun under större delen av 2014.

Kommunen, där den större delen av den svenska marina industrin finns, ville genomföra projektet för att

• Kartlägga och testa möjligheten att öka kunskapen och förståelsen av att använda alger som mat både i hemmet och på de bohuslänska restaurangerna.
• Utreda möjligheten av att använda alger som produkt i beredningsindustrin.
• Projektet har också genomfört möten med industrin, för att se om alger kan ingå i deras sortiment – antingen som en egen produkt eller som en “kombiprodukt”  i det befintliga sortimentet.

Kort sammanfattat arbetade projektgruppen så här:

• Kartlade hur konsumenter tänker kring alger i mat/som mat,

vilken typ av produkter konsumenter kan kan tänka sig alger, och

hur produkterna ska utformas näringsmässigt för att uppfylla kriterierna för det marknadskoncept som konsumenter vill ha.

• Kartlade vilken processteknologi som bäst lämpar sig för att tillverka algprodukter.
• Tog fram olika maträtter med alger som tema och testade rätterna på olika konsumenter.
• Tog fram ett inspirationshäfte som i första hand vänder sig till restauranger och matställen, framför allt i Bohuslän.

Här hittar du projektets slutrapport:
http://www.jordbruksverket.se/download/18.2b3b7b9814be16a2a3d836cd/1425453503802/Alger+som+mat.pdf Länk till annan webbplats.