Bönor
Olika sorters bönor. Bland annat bondbönor. Foto: Leif R Jansson/TT
Bönor (Phaseolus vulgaris) delas in i kokbönor och i brytbönor. Kokbönorna låter man bli fullmogna innan man äter dem.
Hit hör till exempel bruna bönor. Kokbönorna är dock inte bara de bruna typerna utan det förekommer även ett stort antal färgvarianter och olika teckningar. Kokbönorna kan efter växtsättet också delas in i buskbönor eller störbönor. Buskbönorna är lågväxande och behöver inget stöd, medan störbönorna blir höga och behöver något att klänga på.
Av brytbönorna använder man de omogna baljorna. Brytbönor kan också delas in i gröna bönor, vaxbönor eller purpurbönor efter färgen. Gruppen kan även ibland delas in i brytbönor och skärbönor. De senare har mer storväxta baljor och är ofta grövre i texturen och brukar oftast ätas skurna i bitar. Även brytbönorna kan delas in i buskbönor och störbönor.
Bönor kallas ibland också för trädgårdsbönor även om de växer på åkern för att skilja dem från bondbönor. Bönor kallades förr också för turkiska eller turska bönor.
Sorter
Bönor för köksträdgården, både låga och höga brytbönor och skärbönor har ofta varit av samma sorter som odlats i hela Europa. Eftersom man skördat bönorna innan mognad så var man mer beroende av inköpt frö och därmed har också traditionen varit gemensam med många andra länder. Det finns fortfarande flera sorter på marknaden som vi använde på 1800-talet. En sådan sort är ”Mont d'Or”.
Kokbönorna har dels varit sorter från frökataloger, till exempel 'Prinsess', [jwei1] men det har också förekommit en del lantsorter av olika typer. Ur dessa svenska lantsorter av bruna bönor har nya sorter sedan förädlats fram vilket skedde från 1920-talet och framåt. Några av dessa sorter används fortfarande, till exempel ”Stella”.
Ett ganska stort antal kokbönor, både bruna och fläckiga, som borlottibönor, kom in med Fröuppropet. Även om dessa sorter kan vara sorter som ursprungligen har köpts via i kataloger bör vi se dem som unika lokalsorter då de odlats länge på samma plats. Fröuppropssorterna har en historia kopplat till sorten, vilket gör dem intressanta att arbeta vidare med. På genbanken finns också ett antal kokbönor från Gotland som saknar information och specifikt namn.
Geografiska kopplingar
Kokbönor har lokalt förekommit i odling i mindre skala i hela södra Sverige men med dragning åt de sydöstra delarna. Till skillnad från bondbönorna är bönorna mycket frostkänsliga och detta har begränsat deras utbredning. Den bruna kokbönan, bruna bönor, har varit den dominerande typen på åker och odlats mest på Öland och i Skåne.
Som köksväxt har bönor förekommit i alla delar av landet där man kunnat ge drägliga odlingsförhållanden genom skyddad odlingsplats.
Odlingshistoria
Bönor, kom till Europa från Amerika på 1500-talet och odlades i Sverige från 1600-talet. De räknades i början som köksväxt, där man åt både de omogna baljorna eller de mogna torkade bönorna. Under 1800-talet började kokbönorna ersätta bondbönor och i viss mån ärter som mat. En stor del av detta importerades. Rätten bruna bönor var först en herrskapsrätt men med tiden sågs den mer och mer som vardagsmat. Kokbönorna började nu odlas mer på åkern medan brytbönorna blev kvar i trädgården. Under första världskriget då det blev svårt med import ökade den inhemska åkerodlingen av bruna bönor, som varit marginell dessförinnan. Odlingen ökade ytterligare under andra världskriget.
Andra kokbönor än de bruna har inte odlats kommersiellt men har odlats lokalt för hemmabruk långt in på 1900-talet.
Gastronomiska egenskaper
Efter att smaktest av 20 sorters kokbönor gjorts av kockar så utsågs bönan ”Signe” som en god böna att gå vidare med. Den ingick sedan i ett projekt om att få ut äldre grödor på marknaden och finns nu att få tag på. Tester ur alla aspekter har inte gjorts avseende kokbönor.
En del bönor ska kokas mosiga (det normala med bruna bönor) medan om bönorna ska användas i sallader så ska de inte bli mosiga. Dessa olika kvaliteter är inte undersökta.
Nytt framtida bruk
Idag importerar vi en mängd olika bönor av diverse färger. Många av dessa bönor skulle vi kunna odla inom landet.
