Surströmmings­­klämma

Surströmmingsklämma på matbord

Surströmmingsklämma. Foto: Mostphotos.

En surströmmingsklämma avnjuts kanske allra bäst i samband med surströmmingspremiären tredje torsdagen i augusti. Klämman av tunnbröd innehåller, utöver själva fisken, kokt potatis, rödlök och smör. Västerbottenost och gräddfil är också vanligt förekommande.

Innehåll/ingredienser

Surströmmingsklämman görs på hårt eller mjukt tunnbröd. I den läggs surströmming, skivad kokt potatis, allra helst mandelpotatis, rödlök eller gräslök, smör, västerbottenost eller mesost, gräddfil eller crème fraiche. Ibland toppas allt med dill.

Tillagningsmetod och tillbehör

Surströmming får man genom att fånga strömming som rensas och läggs i en tunna med saltlake. Kärlet tillsluts och i noggrant uppmätt salthalt och temperatur startar en mjölksyrajäsning. Efter två-tre månader förpackas strömmingen i konservburkar. Burkarna kyls sedan ner för att bromsa mogningsprocessen.

Det finns mängder av olika sätt att lägga samman en surströmmingsklämma. Men ett traditionellt sätt är att smöra tunnbrödet, och sedan lägga på skivad potatis, bitar av filead surströmming och toppa det med lök och eventuellt Västerbottenost. Tidigare var även skivad mesost vanligt.

Geografisk utbredning/ koppling till platsen

Produktionen av surströmming har sitt centrum kring Höga kusten i Ångermanland. Tillverkningen sker dock längs hela Norrlandskusten från Kalix i norr ner till Hästskär i Tierps kommun i söder.

Historia kopplat till matkultur/ tradition

Att syra livsmedel för att öka dess livslängd är, liksom torkning och saltning, en metod med tusenåriga anor och har förekommit över i stort sett hela världen. Mat fanns inte alltid i överflöd och det var viktigt att bevara de periodvis rika fångsterna av strömming så länge man kunde till så låga kostnader som möjligt. I Sverige verkar perioder av saltbrist, som under 1500- och 1700-talet, gjort att produktionen av surströmming ökade på bekostnad av den allt dyrare saltströmmingen. När produktionen av surströmming avtog bevarades och behölls traditionen i Norrland.

Surströmming kunde sedan lättare transporteras och säljas även utanför Norrland genom att varan på 1890-talet började att förpackas i burk. Under 1800-talet började även mera välbeställda att se surströmming som en festmåltid och stämpeln av fattigmansmat bleknade bort.

Från 1940 till 1998 var surströmmingspremiären lagstadgad till den tredje torsdagen i augusti. Detta för att kunna kontrollera produktens kvalitet innan den gick ut i handel. Idag håller många på detta datum trots att det numera alltså är frivilligt.

Övrigt

Inför förtäring rekommenderas att man lägger burken i frysen 15 minuter innan den ska öppnas. Lutar man sedan burken i 45 grader mot en skärbräda eller liknande, knackar lite på burken för att få bort luftbubblor och öppnar längst upp så minskar risken för att spadet pyser ut.