1700-talet
”Kroppkakor, en i flera svenska provinser (i synnerhet Öland, Gotland och Småland) bruklig maträtt, bestående af en af kokt eller halfkokt rifven potatis, mjöl ägg och mjölk tillredd deg, som formas till platta bollar, med inkråm af fint skurna tärningar af rökt skinka eller fläsk, samt kokas i vatten och serverasmed smält smör.”.
Dagens kroppkakor kan delas in i två grupper: fina kroppkakor, som innehåller kokt potatis och grova kroppkakor som innehåller råriven potatis. Den grova kroppkakan är den som oftast förekommer i de öländska hemmen.
Kroppkakorna fylls med en blandning av stekt finskuret fläsk med hackad lök och vit- eller kryddpeppar.
Öländska kroppkakor nämns redan år 1775 av en resenär som reste till Öland och beskrivs som "en mycket välsmakande rätt". Den har nära "släktingar" på andra sidan Östersjön och kanske de flitigt sjöfarande öländska bönderna förde med sig kroppkakan till Östeuropa.
Kroppkakan betraktades redan på 1700-talet som en typisk öländsk rätt. På den tiden gjordes kroppkakorna av kornmjöl och vete. Av smeten gjordes kakor som fylldes med exempelvis fårkött, griskött eller gåskött och kokades. Från 1800-talets mitt började kornmjölet ersättas av potatis.
Fyllningen kunde variera med tillgången, ål och sill var inte ovanligt, och de fattiga gjorde ibland kroppkakor utan fyllning, s.k. "blinningar".
Småländska kroppkakor skiljer sig från öländska genom att de lagas av endast kokt potatis.
Namnets ursprung är okänt men ordet kropp förekommer också i Kropphuvuden dvs. torskhuvud som fyllts med torsklever. En rätt som förekommer i Roslagen, Gotland, Öland och Blekinge.