I Sverige är äppeltraditionen lång och spridd över hela landet. Idag finns det flera lokalt framtagna äppelsorter.
Sorter som anses värda att bevara för dess goda spridning av typer har samlats i en så kallad mandatsortlista och bevaras i den Nationella Genbanken för frukt, bär och nötter. Som mandatsorter brukar man räkna sorter av svenskt ursprung, det vill säga både sorter som namngivits och spridits lokalt, och sorter som har tagits fram och marknadsförts av svenska växtförädlare.
Frukt i klonarkiven Länk till annan webbplats.
Äpple kännetecknas generellt av ett stort antal lokalsorter som har uppstått genom frösådder och som ibland också har fått en vidare spridning. Varifrån sorterna kommer framgår av i vilken lokal genbank runtom i landet de bevaras.
Äpple (Malus silvestris) har utvecklats ur vildäpple. Utvecklingen har främst skett i Persien. Införda sorter tros ha korsats med våra vilda. De första arkeologiska fynden av äpple i Sverige kan härledas till cirka 2 500 f Kr. Odlade äpplen förekom även på vikingatiden. Under 1800-talet importerades många nya sorter från bland annat Tyskland, England och Danmark.
Äpplen används som råkost, till must men kan också jäsas till cider. Äpplen används också till mos, pajer och bakverk.
Sensoriska smakbeskrivningar har gjorts i Sverige av olika äpplesorter, liksom studier av lokalsorters egenskaper för mustning och ciderjäsning.