Vörtbröd bakas på en blandning av siktat vete- och rågmjöl, vört, sirap, pomeransskal, kryddnejlika och ingefära. Ibland ingår också russin.
Vörtbrödet hör hemma främst i Mellansverige och är från början ett herrskapsbröd som sedan blev allmogens högtidsbröd Länk till annan webbplats.. I dag är vörtbrödet spritt över hela landet och är tätt förknippat med jul- och påskhelgerna.
Där vörtbrödet har sin äldre tradition uppskattades det för sin sötmas skull och för att det var en välkommen omväxling till det osötade brödet. Man tillsatte vört som man hade tillgång till när man bryggde öl, vanligen inför de stora helgerna. Vörten gav en ny smak och sötma till brödet.
Vörtbröd är en relativt ny företeelse i de andra södra landskapen. Anledningen till att vörtbrödet fått en landsomfattande spridning inför jul och påsk, de stora mathelgerna, är att de stora bagerierna marknadsfört vörtbrödet som ett helgbröd. I de södra landskapen är det vanligare med russin i vörtbrödet än i de traditionella vörtbrödslandskapen.
Gotlandslimpa är ett vörtbröd.