Sorundatårta

Innehåll/ingredienser

Sorundatårtan innehåller smör, socker, ägg, vetemjöl och plommon- eller äppelmos.

Tillagningsmetod och tillbehör

Smör och socker rörs ihop varefter man även rör i ägg och mjöl. Detta blandas sedan samman till en deg som får vila i kylskåp. När degen vilat klart tar man undan en del av degen för garnering, resten delas i tre eller ibland fyra delar. Dessa kavlas ut och skärs till runda tårtbottnar. Bottnarna gräddas i ugn i upp till tio minuter. Den återstående delen kavlas ut och bakas i olika mönster som gräddas i ugn. Bottnarna läggs samman med antingen äppelmos, katrinplommonmos eller de båda mossorterna sammanblandade, emellan. Mos läggs även på den översta rundeln som sedan täcks med garneringen.

Tårtorna kan variera i storlek från att räcka till 15-20 personer upp till 35-40 personer.

Tårtan äts naturell, med bär eller en klick grädde. I något recept förekommer även marsipan och valnötter som exempel på garnering, men det verkar höra till ovanligheterna.

Geografisk utbredning/ koppling till platsen

Sorundatårtan har tillsammans med Södertäljekringlan och Upplandskubb lyfts fram som ett ”karaktäristiskt och unikt bakverk från Stockholmsregionen”.

I närliggande Ösmo finns en liknande tårta och tradition. Ösmotårtan har dock bara äppelmos som fyllning.

Sorundas hemslöjdsvänner lät 2013 varumärkesskydda namnet Sorundatårta.

Historia kopplat till matkultur/ tradition

Sorundatårtan finns dokumenterad från mitten av 1800-talet, men tros vara äldre än så. Den serverades då vid högtider som bröllop, dop och begravningar. Vid just begravningar bestod fyllningen enbart av mörk katrinplommonmos. Innehållet i tårtan visar på vilka råvaror som fanns att tillgå på gårdarna. Recept och hantverk har gått i arv genom generationer. Det är oklart hur många som kan baka tårtan i dag, uppgifter om antalet varierar från dussintalet till uppemot 30 personer. Recepten var förr hemliga, men finns idag tillgängliga för alla i litteratur och på nätet.

Dekorationerna ovanpå tårtan är även de av gammalt ursprung. De kan bestå av kärvar, solhjul, kors, spiraler och ”åttor”. Dessa är symboler för fruktbarhet, liv, död, oändlighet och det sägs att liknande mönster ska återfinnas på runstenar i trakten.

I dag serveras även tårtor vid jämna födelsedagar, jul, påsk och midsommar och dekorationerna har utökats med mer moderna inslag som exempelvis hjärtan och bröllopsringar.