Semla

Innehåll

Ingredienserna i degen är mjölk, vetemjöl, jäst, osaltat smör, strösocker, salt och kardemumma. I fyllningen ingår mandelmassa, ugnsrostade och finhackade mandlar, finriven bittermandel, vatten och salt. Semlan garneras med vispad grädde och ibland med florsocker.

Processen

Det finns idag många varianter på semlor och även de mer klassiska har lite olika utseende. Här beskrivs hur ”klassiska” semlor bakas.

Mortla kardemumman. Smula ner jästen i en bunke. Smält sedan smöret, tillsätt mjölken och rör till dess att blandningen är fingervarm. Häll lite av blandningen över den smulade jästen och rör tills jästen är upplöst. Tillsätt sedan resten av mjölkblandningen, ägg, kardemumma och vetemjöl. Arbeta sedan degen så den blir smidig och låt den jäsa.

Ta sedan och dela degen i bitar och forma varje bit till en slät bulle och lägg dem på en plåt. Låt bullarna jäsa igen. Pensla sedan bullarna med uppvispat ägg och grädda i ugnen.

Gör fyllningen genom att koka vatten och socker till dess att sockret har löst sig och bildar sockerlag. Skär mandelmassan i små bitar och vispa det tillsammans med sockerlaget. Hacka sedan mandlar grovt och blanda ner i mandelmassafyllningen.

Skär av ett lock på varje bulle, bred på fyllningen och lägg på vispad grädde. Lägg locket över grädden och pudra florsocker över.

Geografisk utbredning

Semlan är ett svenskt bakverk som man bakar och förtär i hela landet. Den har ätits i Sverige i olika former under lång tid och är väldigt populär. Det finns besläktade bakverk i andra länder. I Norge och Danmark heter den fastelavnsbolle och fylls med sylt eller vaniljkräm. I Finland heter bakverket laskiaispulla och där fyller man ofta bakverket med sylt men garnerar med pärlsocker eller mandelspån.

Historia

Ordet semla, simla och andra synonyma motsvarigheter har forskare slagit fast fanns redan i antiken och betecknar ett bakverk skapat av finaste vetemjöl. Traditionen att äta semlor på fettisdagen hör samman med den fasteperiod som finns inom katolicismen. Under medeltiden var detta stort i Sverige. I Skandinavien har begreppet semla funnits i hundratals år men utseende och innehåll i semlan har förändrats under åren lopp beroende på vilka livsmedel som har funnits tillgängliga och vad trenden har varit.

Semlan, i sin nuvarande form, blev populär efter första världskriget när ransonerna på bland annat grädde försvann. Fram till 1960-talet fick semlor endast säljas på tisdagar. Idag säljer bagerier semlor från jul fram till Fettisdagen där semlan har sin höjdpunkt. I Sverige äter vi 4-5 stycken semlor per person och år och över 40 miljoner semlor säljs varje år. På bara Fettisdagen säljer bagerier och butiker ungefär 6 miljoner semlor. Dessutom bakar många hushåll egna semlor.