Lussekatt

Innehåll

Lussekatter innehåller jäst, smör, saffran, socker, mjölk, salt och vetemjöl. Ägg och vatten används till äggstrykning före gräddning. Ofta garneras lussekatter med russin.

Processen

För att baka lussekatter smälts smör ihop med mjölk i en kastrull till dess att vätskan är fingervarm. Jästen smulas i en degbunke. Vätskan hälls på och rörs till dess att jästen är upplöst. Blanda sedan ner saffran i jästblandningen. Tillsätt mjöl, socker och salt och arbeta degen tills den är smidig. Låt degen jäsa. Dela degen i bitar när den har jäst klart. Formar bitarna till lussekatter.

Den klassiska formen på lussekatter är S-formad. För att få den formen, rulla ut en degbit och sedan snurras ändarna in åt varsitt håll så att degbiten får en S-form.

Efter att bitarna är formade ska de jäsa igen och pensla sedan dem med ägg och vatten. Grädda till sist lussekatterna i ugnen.

Geografisk utbredning

Lussekatten är ett högtidsbröd som man tillverkar och konsumerar i hela Sverige. Lussekatten är kopplad till Luciafirandet som sker i december och som firas i landet på många olika ställen, exempelvis på arbetsplatser, skolor och på äldreboenden. Traditionerna kring Lucia och lussekatter anser många är något typiskt svenskt.

Historia

Lussekatten har många olika namn, även om lussekatt är det vanligaste. Den kallas exempelvis också för lussebulle, julgalt, lussekuse, saffranskuse, julkuse och saffransbulle. Det är först i slutet av 1800-talet som begreppet lussekatt blev etablerat men under 1900-talets början använde man fortfarande begreppen dövels- och dyvelkatter i sydvästra Sverige. Namnet ”lussekatt” kommer förmodligen från det holländska duivekater, som är ett sött julbröd bakat på vete.

Traditionen att fira Lucia har funnits länge i Sverige. Den sträcker sig tillbaka till senmedeltiden när Sverige var katolskt och helgon firades. Efter att Sverige gick över till protestantism på 1500-talet fortsatte man att fira Lucia i Sverige, särskilt i Västsverige. Firandet tog vid den tidpunkten olika regionala former.

Det är också möjligt att äldre traditioner såsom midvinterblot inkorporerades i firandet eftersom Sverige före 1753 följde den Julianska kalendern och Luciafirandet då sammanföll med vintersolståndet. Det kan också finnas en koppling mellan slaktning av gris på jul och den mest traditionella lussekatten, den S-formade, eftersom den också kallas för julgalt.

Det finns även källor som säger att lussekatten kommer från Tyskland och sägnen säger att djävulen gav barn stryk i kattens skepnad. Samtidigt gav Jesus, i ett barns skepnad, bullar till de snälla barnen. Man färgade därför bullarna gula med hjälp av saffran för att på så sätt hålla den ljusskygge djävulen borta.