Kanelbulle

Innehåll

Ingredienserna i kanelbullar är traditionellt sett vetemjöl, smör, jäst, strösocker, salt, ägg, kanel, kardemumma och mjölk eller vatten. Sedan tillkommer pärlsocker som garnering.

Processen

Det finns många olika varianter på kanelbullar och olika bagare har lite olika utseende på sina bullar. Grunden till bullarna ser i princip likadana ut. Här presenteras ett klassiskt grundrecept på kanelbullar:

Värm mjölk tills den är fingervarm och häll den över smulad jäst i en degbunke. Tillsätt sedan matfett, socker, salt och kardemumma. Tillsätt mjöl och arbeta degen kraftigt tills den känns smidig. Låt sedan degen jäsa. Knåda sedan degen lätt och dela den i mindre bitar så det blir enklare att arbeta med degen.

För att bullen ska få formen av den klassiska snäckan kavlar man ut degbiten till en avlång kaka. Rör därefter ihop ingredienserna till fyllningen och bred ut på den utkavlade degbiten. Rulla ihop degbiten till en rulle och skär i bitar. Lägg sedan på en plåt och för jäsning. Pensla bullarna med ägg och grädda i ugnen.

Geografisk utbredning

Kanelbullen är en svensk specialitet som bakas och förtärs i hela landet. Den är så nära nationalbakverk man kan komma. Förutom att bakas av både bagerier och konditorer knådas den också i många hem. Kanelbullen ser ut och smakar ungefär likadant i hela landet, det finns inga geografiska områden där en viss variant är mer framträdande än en annan.

Kanelbullen har fått spridning även utanför Sveriges gränser och bakas idag i många länder, även om de ofta ser lite annorlunda ut. Till exempel används ofta glasyr istället för pärlsocker som garnering. Kanelbullen har marknadsförts mycket utanför Sverige som något svenskt och säljs bland annat på caféer som har svensk eller nordisk profil utomlands.

Historia

Första gången det skrevs om kanelbullen var i Norra Hallands tidning år 1867. Men det tog lång tid innan kanelbullen blev populär och något alla kände till. Det var först efter första världskriget som kanelbullen blev populär. Det var nu som livsmedelsrestriktioner hävdes och bagare kunde få tag på de mer exklusiva varorna vetemjöl och socker. Det var ett bakverk som det krävdes kunskap för att tillverka. Bagare kunde på detta sätt visa upp sina kunskaper genom att ha kanelbullar i sitt sortiment. Vid denna tidpunkt fanns det också en stor längtan efter fest och söta bakverk och kanelbullen passade då perfekt.

På 1950-talet blev bakning i hemmet mer populärt och då blev kanelbullen ett självklart inslag bland det hembakade. Sedan dess har kanelbullen varit ständigt förekommande i de svenska hemmen, på bagerierna och konditorierna.

År 1999 fick kanelbullen en egen dag som infaller den 4 oktober varje år. Den dagen äts det ungefär 8,3 miljoner kanelbullar.