Gotlandslimpa är ett rågbröd som kan bakas på skållad råg och surdeg. Recepten varierar och kan innehålla vört och kryddas med pomerans.
I Danmark, på Öland och på Gotland började man under tidig medeltid baka jästa rågbröd. Brödet representerar en förrådshushållning med flera bak under året. Det var det tidiga införandet av väderkvarnar som möjliggjorde en malning som var oberoende av vattenflödet i åar och vattendrag. Brödet gräddades långsamt i en sluten ugn vilket gjorde att det fick en en tjockare skorpa. Därmed tog det längre tid innan det började mögla.
Förr bakades matbröd på grovt rågmjöl. Kornets alla beståndsdelar ingick och det blev ett nyttigt bröd. Man slog hett vatten på rågmjölet kvällen innan man skulle baka, degen skållades och slogs med degspade i ett degtråg, ett tungt arbete.
Dagen efter tillsattes jäst och kryddor och lite mer mjöl knådades in i degen. Den fick jäsa, bakades ut och jästes igen. Sedan gräddades bröden i den stora bakugnen cirka 1-1 ½ timme och virades in i tjocka bakdukar för att långsamt kallna.
Degtråget fick aldrig diskas, degresterna gav tråget fin syra som smaksatte nästa brödbak.