Kullings kalvdans - från produktidé till skyddad EU-beteckning

På mjölkgårdar har det varit vanligt att baka råmjölkspannkaka och kalvdans av den näringsrika råmjölk som korna ger när de kalvat. Att ta tillvara överskottet av råvaran för kommersiellt bruk har dock inte varit lika vanligt. Detta var något som Ewa Vikingsson och hennes grannar utanför Herrljunga i Västergötland bestämde sig för att ändra på.

Tack vare leaderfinansiering och uthålligt engagemang har de fått fram en kvalitetsprodukt som serverats till kungligheter, på kurorter och lyxkrogar. Den traditionella desserten Kullings kalvdans kan numera även stoltsera med skyddad geografisk beteckning i EU.

Men vi tar det från början…

Teatersällskap gav idén

Det hela började när en teaterföreställning från Göteborg var i på besök i Herrljungatrakten sommaren 2001.

— Vi serverade kalvdans i pausen och fick en sådan positiv respons från teaterfolket att jag kände att detta kunde bli något. När jag träffade grannen Berit på ett kalas började vi skoja om att göra kalvdans för försäljning. Vi ville göra något som gör det lite roligare att vara mjölkbonde, berättar Ewa Vikingsson.

Sagt och gjort. 2004 presenterade de sin idé för Hushållningssällskapet. Efter diskussioner ansökte de tillsammans med Hushållningssällskapet, Herrljunga kommun, och tre mjölkbönder om att göra en förstudie för att ta tillvara råmjölksöverskottet från gårdarna. Ansökan inkom till leaderkontoret Kärnan i Västra Götaland där Carin Alfredsson var verksamhetsledare.

— Vi tyckte att idén stämde bra med vår strategi att ta tillvara regionens resurser, skapa arbetstillfällen och öka områdets attraktivitet. Inom Leader är det också viktigt att man har god förankring i bygden, vilket också stämde bra med kalvdansen, berättar Carin Alfredsson som numera är verksamhetsledare på Gröna kluster Nuntorp.

Ansökan beviljades och kalvdansentusiasterna fick medel och coachning som gjorde det möjligt att genomföra en förstudie. Eva Vikingsson berättar:

— Utmaningen var att få en jämn kvalitét. I början var vi inte särskilt duktiga på det. Vi höll på under hela 2005 och mätte proteinhalter, blandade och testade.

Det idoga arbetet gav resultat och de fick fram en metod som innebar en kvalitetsprodukt. Det gjorde att de var redo att skapa ett projekt för utveckling av en kommersialisering av Kullings kalvdans.

Projekt ”Råmjölksförädling”

Projektet fick brett stöd. Herrljunga kommun stod för beredningsköket som möjliggjorde produktionen. Hushållningssällskapet blev projektägare och kunde tack vare leaderfinansiering anställa en projektledare. Utöver finansieringen från leaderkontoret fick projektet tillgång till personalen som bollplank och en styrelseledamot som fadder.

Christina Enudd Nordström var projektledare och minns projektet med glädje.

— Jag tycker det var absolut strålande, intensivt och intressant. Det var en glädje att arbeta med Ewa Vikingsson och hennes lantbrukarkollegor. De var entusiastiska och såg möjligheter. Vi hade också väldigt bra kommunikation med leaderkontoret och en kanonduktig administratör på Hushållningssällskapet som fick flyt i projektredovisningen, berättar Christina och fortsätter:

— Till en början var det viktigaste att få ett godkänt kök för produktionen. Det var A och O att utarbetade flödesschema och rutiner för egenkontroll. Det var noggranna inspektioner från myndigheterna.

Med metoder och produktionsförutsättningar på plats var nästa steg att hitta marknaden för produkten.

— Vi behövde sätta vad kalvdans var för något och vilka som var vår kundgrupp. Vi kände att det var en unik och näringsrik kvalitetsprodukt, berättar Christina.

För att bekräfta att Kullings kalvdans var nyttig beställde de labtester och tog kontakt med Sahlgrenska universitetssjukhuset för samarbete. Det visade sig att kalvdansens näringsinnehåll stämde väl med den näringslösning man gav på sjukhuset och på äldreboenden. Så det fanns ingen tvekan om att produkten var nyttig.

Lyckad kundanalys och marknadsföring

Utifrån produktens egenskaper bestämde de att marknaden var slow-food-rörelsen, kurorter, restauranger och äldreboenden. Ett intensivt marknadsföringsarbete tog vid.

Via Slow-food-rörelsen fick de servera Kullings kalvdans på en internationell matmässa i Turin. Inför Kronprinsessan Viktorias 35-årsdag tog de kontakt med hovet och det hela ledde till att de fick servera Kullings kalvdans när Kronprinsessan firade nationaldagen på Lundsbrunns kurort. Leif Mannerström berömde desserten på scen och Kullings kalvdans hamnade i riksmedia omnämnd som Västergötlands landskapsdessert.

— Kocken Stefan Karlsson som hade finrestaurangen Fond i Göteborg var också en oersättlig ambassadör för kalvdansen. Han tog in den som stående dessert på menyn och på så sätt fick även andra kockar, restauranger och kurorter upp ögonen för Kullings kalvdans, berättar Christina.

Stärkta av framgångarna vågade Kullings kalvdans ta det stora steget till aktiebolag när leaderprojektet avslutades 2007.

— Det var mycket att lära sig, konstaterar Ewa Vikingsson och skrattar.

— Det är tur man inte vet allt innan. Vi borde nog gått en utbildning om aktiebolag innan, konstaterar hon.

Inte bara som en dans

Den här sommaren har entreprenören Ewa Vikingsson kunnat glädja sig över att Kullings kalvdans fått ny uppmärksamhet tack vare EU-märkningen. Men det har även funnits oro över hur torka och skyfall påverkar tillgången på råmjölk och över att restauranger upphört under pandemin. En ny utmaning är också att hitta ett nytt kök för beredning. Nuvarande lokal måste de lämna vid årsskiftet och verksamheten söker nu med ljus och lykta efter ett kök i Herrljungatrakten.

— Men vi har tilltro till framtiden. Det har varit en framgångssaga och vi är förundrade varje dag, utbrister Ewa.

Carin Alfredsson håller med om att leaderprojektet som hon en gång beviljade blev väldigt lyckat.

— Det är tack vare eldsjälar och deras engagemang. De jobbade målinriktat och var otroligt kvalitetsmedvetna. Deras lyskraft smittar av sig och skapar lokal stolthet. En kvalitetsprodukt sätter området på kartan och det ökar attraktiviteten när besökare kan handla lokala produkter, säger Carin Alfredsson.

Projektledarens tips till dig med en produktidé

• Var rädd om din idé och våga testa den!
• Ta hjälp! Vilka känner du till som gjort likande satsningar? Vilka möjligheter till stöd finns på ditt lokala Leaderkontor, Almi, Hushållningssällskapet och Länsstyrelsen med flera.
• Gör en affärsplan, identifiera styrkor, svagheter, möjligheter och hot
• Identifiera ambassadörer för produkten

Fundera också på:

• Logistik och distribution
• Det gäller att hitta den specifika kunden.
• Framgångsfaktorer för produkten.
• Prisbilden och hur du får betalningsviljan.
• Lönsamheten och om du kan få finansiering för att komma igång.
• Hur mycket tid behöver du lägga.