Fäbod. Foto: Taher Hassini
Vad behöver det svenska fäbodbruket för att kunna utvecklas? Väcka intresse hos allmänheten och underlätta för generationsskifte? Nu har Jordbruksverket släppt en rapport som kartlägger behoven hos det svenska fäbodbruket och lämnar förslag på handlingsplaner för att ta itu med de största identifierade utmaningarna.
Möjligheterna fäbodkulturen erbjuder är en utveckling av ”nygamla” lantbruksformer som i sin tur erbjuder vägar in i jordbrukarbranschen i mellansvenska skogs- och fjällbygder. Nya och yngre lantbrukare som är intresserade av ett småskaligt jordbruk kan inom fäbodbruk hitta sin nisch som erbjuder variation och kontrast till stordrift. Det finns många drivkrafter och en stor specialistkompetens inom fäbodkulturen som praktiskt representerar kulturarvets lokala prägel, ursprung, sammanhang och en plats historiska identitet. Genom att frigöra tid och ge utrymme för idéer som finns inom fäbodväsendet kan de mervärden som genereras både i form av kunskap och naturbetesprodukter från de här platserna synas och bli tillgängliga för fler.
Fäbodbruk ser idag väldigt olika ut. För att något förenklat kategorisera fäbodbruket delar rapporten in i småskaligt gårdsbruk i skogs- eller fjällbygd, nötköttsproducenter vars djur betar och håller kulturmiljöer kring fäbodar i fortsatt hävd och de som håller fäbodmiljöer öppna utan djur och istället sköter hävden med slåtter och röjning av sly.
Sammanfattningsvis är de stora framtidsfrågorna för fortsatt utveckling av fäbodbruk i Sverige myndigheters samordning och samarbete, att rovdjursförvaltning görs konkret och effektiv, att det fria fäbodbetet och rätten till gemensamt fritt bete bevaras och att fäbodmiljöer skyddas i kommunala översiktsplaner. Sist men inte minst väger verksamhetsnära företagarfrågor för en- och fåmansföretagare inom lantbrukssektorn tungt för en utveckling av den här branschen.
Här kan du läsa rapporten. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.