Honung, örter och kryddor
Honung går att använda till mycket inom matlagning och bakning. Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Det finns gott om litteratur i arkiv och på museer som handlar om äldre produktionsmetoder i hemmet, men även vetenskapliga texter där man kan följa livsmedelsindustrins framsteg genom tiden.
Kunskap om gamla svenska produktionsmetoder kan vara relevant för dagens matproducenter, och bidra till en ökad förståelse för varför dagens produkter ser ut och smakar som de gör.
För att lära sig mer om honung, örter, kryddor och dess historia kan man vända sig till de olika källor som listas nedan.
Bonekamp, Gunnevi; Ut i naturens skafferi, AB Fälths tryckeri 1998
Dahl Gustaf. 1966. Örtagubbens 25 underbara läkeörter. Åttonde upplagan. Stockholm: Litteraturförlaget.
Gréen Sven. 1974. Kryddor historia och folktro Kryddgård, odling och användning, Stockholm: LT.
Hansson Marie och Björn. 2002. Köksträdgårdens historia. Lund: Signum.
Magnusson Karl. 1906. Köksväxtodlingen i Enköpingstrakten: anteckningar ur äldre och yngre källor. Enköping: Enköpingsbl:s
Swahn, J-Ö. 1995. Boken om kryddor: historien om kryddornas ursprung, bruk & egenskaper. Stockholm: Rabén Prisma.
Waerland, Inger. 1940. ”Bröd av Nässlor…”.: Handbok för hälsosökare och naturdyrkare: (gamla och nya recept för inhöstning och beredning av värdefulla, vitaminrika, vilda och odlade bär, rötter, örter. Blad m.m. för både goda och dåliga tider: 223 olika recept samlade och utgivna för Hushållens kristidskommitté. Lidingö: Örnförlaget.
Uhr David. 1888. Handledning till inkomstbringande arbete för även de mindre arbetsföra: Samla medicinalväxter, frö af foderväxterna, barr- och löfträns frö, vilda bär, svampar m.m.(…) med 20 upplysande planscher. Ånimskog: Eget Förlag.
Skribent
Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet
Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola