Fisk och skaldjur

Kunskap om gamla svenska produktionsmetoder kan vara relevant för dagens matproducenter, och bidra till en ökad förståelse för varför dagens produkter ser ut och smakar som de gör.

För att lära sig mer om fisk och skaldjur kan man vända sig till de olika källor som listas nedan.

Berg, G. 1962. Kräftorna i svensk matkultur. Stockholm.

Berg Gösta. 1976. Lutfisken. Ort och förlag okänt.

Berg, Gösta. 1989. Lutfisk festmat året om i forma dagars Sverige. Falköping: Falköpings tidning.

Dahlberg Folke. 1960. Vätterns röding, Motala: Stadshotellet i Motala

Larsson Edvard Lars. 2012. Prosten och sillen; eller när en präst från Stockholm skulle lära bohuslänningarna att fiska och Praktisk afhandling om lämpligaste sättet att fiska sill, långa, makrill, hummer och ostron av C. U. Ekström, förlag; Båtdokgruppen.

Levisson, Carl Adolf. 1842. Lutfisk och sötgröt/serverad af Onkel Adolph: en samling sällskapslekar, till tidsfördrif under julhelgen. Stockholm.

Lejing, Margit. År okänt. Murresill och snurreduppa. Om ål, fisk och sill. Österlensk kokbok. Simrishamn: Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i Sydöstra Skåne

Norsander, G. 1976. Salt sill. En studie av kostvanor på sydsvensk landsbygd 1850-1940. Lund: Studentlitteratur.

Olofsson, O. 1937. ’Några anteckningar om torkning och rökning av fisk.’ I: Norrbotten. 1937, s. 37-48

Svanberg, Ingvar. 2000. Havsråttor, kuttluckor och rabboxar. Folklig kunskap om fiskar i Norden Smedjebacken: Arena.

Swahn, J-Ö. (red.) 1994. Kräftans lov. En kulinarisk och historisk resa i kräftans värld.

Sälle Nils. 1979. En kagge dillgravad öring, Stockholm: Smålänningen.

Wästberg, Agnes. 1908. Fläsk och sill i smakliga och billiga rätter: en anvisning för Sveriges sparsamma husmödrar, Stockholm: Stockholms Bokindustri AB.

Skribent

Håkan Jönsson, etnolog vid Lunds Universitet

Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia vid Södertörns högskola