Kulturspannmål – från åkern till bordet med nya initiativ

– Vi ser kulturspannmål som en nyckel till hållbart jordbruk och lokal matproduktion, säger Riina Noodapera, projektledare för gotländska “Gutekorn – nytt geografiskt matvarumärke”. Projektet är ett initiativ för att skapa ett nytt geografiskt matvarumärke som bygger på Gotlands unika förutsättningar.

På Gotland har man länge experimenterat med äldre spannmålssorter som dinkel, emmer och enkorn. Dessa sorter, som ofta benämns som kulturspannmål, har inte bara en rik historia utan också fantastiska egenskaper.

Curt "Curre" Niklasson, en av Gotlands ekologiska lantbrukare och engagerad i gutekornsprojektet, menar att de äldre sorterna har djupa rötter som bidrar till att förbättra jordhälsan och kan klara sig bättre vid extrema väderförhållanden. Dessutom menar han att de är smakrika, vilket uppskattas av både bagare och kockar.

Bygga en helhet

– Det här handlar inte bara om spannmål, det handlar om att bygga en helhet där vi värnar om naturen samtidigt som vi producerar mat av hög kvalitet, säger Riina Noodapera från Gutekorn.

I Roslagen pågår parallellt projektet “Roslagskorn – mångfald för ökad lokal livsmedelsproduktion”. Fokus är att stärka den lokala livsmedelsproduktionen genom samverkan mellan odlare.

– Vi vill bygga en organisation där bönder kan få hjälp med allt från rensning och skalning av spannmål till marknadsföring och försäljning. Många vill odla kulturspannmål, men steget från idé till verklighet är stort om man är ensam, säger Tobias Nilsson, projektledare för Roslagskorn.

Stärka regionens matkultur

För Roslagskorn är målet bland annat att skapa en plattform som både främjar ekologisk odling och stärker regionens matkultur.

– Vi vill att fler ska upptäcka fördelarna med att odla och konsumera lokala kulturspannmål. Samtidigt ser vi möjligheter att utveckla andra verksamheter såsom besöksnäring, där mat och naturupplevelser går hand i hand, säger Tobias Nilsson från Roslagskorn.

Både Gutekorn och Roslagskorn lyfter fram de miljöfördelar som kulturspannmål innebär. De gamla sorterna är ofta mer tåliga och kräver mindre gödningsmedel än moderna spannmål. Dessutom bidrar de till en rikare biologisk mångfald i landskapet.

Utmaning att nå konsumenterna

Men vägen mot framgång är inte utan hinder. Att skapa nya matvarumärken och få konsumenterna att upptäcka kulturspannmål kräver både tid och resurser. En stor utmaning är att nå ut till konsumenter och få dem att förstå värdet av att välja kulturspannmål. Det är inte bara mat – det är en investering i vår miljö och framtid, menar Curt “Curre” Niklasson från Gutekorn.

Tobias Nilsson från Roslagskorn menar att mycket handlar om logistik och att hitta gemensamma lösningar för bönderna.

– Att hantera små kvantiteter av specialgrödor är dyrt och tidskrävande. Därför behöver vi en stark samverkan mellan odlare, så att vi kan dela på kostnader och resurser, säger Tobias Nilsson.

Optimismen är stor

Trots utmaningarna är optimismen stor. Intresset för lokal och hållbar mat växer och både Gutekorn och Roslagskorn ser en ljus framtid. Man har redan fått mycket positiv respons från bagare, restauranger och konsumenter som är nyfikna på våra produkter. Det ger energi att fortsätta, menar Riina Noodapera från Gutekorn.

Ambitionen är nu att båda projekten på Gotland och i Roslagen ska leva vidare även efter att finansieringen är slut.

– Om vi lyckas skapa en hållbar modell där odlare kan arbeta tillsammans, då har vi verkligen åstadkommit något stort, säger Tobias Nilsson från Roslagskorn.

Text: Colette van Luik