Bohuslän kan bli som ett champagnedistrikt fast med musslorna i fokus

Var finns synergierna och hur kan den skyddade EU-beteckningen vara motorn för samverkan? Det var ett par av de frågor som ställdes under denna intensiva eftermiddag på Musselbaren i Ljungskile. På nätverksträffen deltog en hel rad passionerade företagare inom bland annat hotell, restaurang och musselodling. Även främjarorganisationer för Västra Götaland och enskilda kommuner, liksom RISE, Visita, Sorunda och Sjömatsfrämjandet fanns på plats.

Det var Föreningen Bohusläns Blåmusslor, Lokalproducerat i Väst tillsammans med Jordbruksverkets insats ”Öka kännedomen och kunskapen om skyddade EU-beteckningar”, som arrangerade och genomförde dagen.

Under kunskapsdagen med efterföljande workshop i Ljungskile diskuterades kunskapsbyggande, lokala mervärden, blåmusslans popularitet både ur konsument- och odlarperspektiv samt varumärket och föreningen Bohusläns blåmusslor.

Samverkan och höjd status för blåmusslan

Janne Bark företräder den producentförening som har fått skyddad ursprungsbeteckning för Bohusläns blåmusslor. Han konstaterar att föreningen, som startade för att ta hand om ansökan om skyddad EU-beteckning, idag behöver ta en ny och utökad roll för att driva arbetet framåt. Fler aktörer behöver bjudas in, engageras och hitta sin roll. Varje aktör behöver göra sin del.

- Vi i Bohuslän ska kunna profitera på märkningen, menar Janne Bark. Då måste vi utveckla utbytet. Vi behöver få till samarbeten för att göra den bohuslänska blåmusslan världskänd!

Samarbete och samverkan stod högt på agendan i Ljungskile denna eftermiddag. Men gruppen konstaterade också att blåmusslans status behöver höjas. Det var inte alltför länge sedan musslan sågs som ett agn, inte ett miljömässigt hållbart protein för vardag och fest. Det behövs kunskap om musslan på många nivåer och det behövs ambassadörer.

Hur kan olika aktörer bidra?

Men vad kan olika aktörer bidra med i arbetet med att skapa ett blåmusslornas champagnedistrikt?

- Vi kan vara informatörer, intresseskapare, kunskapsbank och kommunikatörer. Vi kan samlas kring frågan och ge rådgivning för befintliga aktörer och nya intressenter. Vi kan även vara samordnare och främjare för möten med främjandefunktionerna kring övriga skyddade ursprungsbeteckningar i Västsverige, berättar Cecilia Faktus från Lokalproducerat i Väst.

Cecilia tycker att det är viktigt att skapa samsyn och ta till vara olika perspektiv hos de olika främjande aktörerna kring varje skyddad beteckning. Hon tar särskilt med sig vikten av samverkan och att mat är viktigt i alla sammanhang.

En annan främjandeorganisation som deltog var Turistrådet Västsverige.

- Vi kan framför allt hjälpa till med att sprida ordet om produkterna med de skyddade EU-beteckningarna, säger Jill Axelsson från Turistrådet Västsverige. Nu närmast kommer vi ha en programpunkt på temat i samband med EM i ostronöppning som arrangeras i Trollhättan den 25 januari 2025. Tillsammans med Lokalproducerat i Väst har vi hand om matscenen där.

Jill ser också att deras stora destinationssajt, vastsverige.com, kan fungera som en stor kommunikationskanal, liksom deras sociala kanaler.

- Vi tar också emot mängder internationella journalister och gör samarbeten med influencers varje år, berättar Jill. Där kan vi lyfta dessa produkter och därmed också märkningen, som är välkänd för våra internationella resenärer.

Jill Axelsson var under workshopen samtalsledare för ämnet Lokala mervärden med fokus på upplevelser. Hennes summering av vad hon tar med sig från dagen kunde ha sagts av många av deltagarna i Ljungskile:

- Jag tar med mig kreativiteten och alla härliga idéer som kom fram, säger hon.

En modell som får fart på utvecklingsarbetet runt skyddade EU-beteckningar

Lena Mossberg, Eva Jilkén och Anna Hegethorn har tillsammans med Skedvi Bröd och Bohusläns Blåmusslor tagit initiativ till nya mötesarenor för främjaraktörerna, företagandet, medlemsorganisationerna och offentligheten lokalt och regionalt runt produkterna märkta med skyddad EU-beteckning.

Det arbetet har skett inom ramen för det upphandlade uppdraget om att dels ge stöd till två producentföreningar för att tillvarata möjligheterna med skyddad EU-beteckning, dels att utarbeta en modell som ska användas i arbetet med att stimulera lokal och regional utveckling med koppling till märkningarna. Projekten är nu på upploppet och ska slutredovisas i februari 2025.

- Uppslutningen runt dessa möten har varit långt över förväntan, säger projektledaren Anna Hegethorn. Vi märker att nyfikenheten och intresset för att utforska samverkansmöjligheter, användning och nyttorna med denna internationella kvalitets- och hållbarhetsmärkning, är påtaglig. Det är oerhört glädjande!